Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Meddelanden från InternetArchiveBot - onödigt stora, onödigt "personliga"[redigera | redigera wikitext]

Jag tycker boten InternetArchiveBot gör ett fantastiskt arbete, men att diagnostikmeddelandena är

  • onödigt långa
  • onödigt pratiga och förment personliga

Om man kortade ner diagnostikmeddelandena så skulle de inte ta så stor plats på diskussionssidorna, och om man ger dem ett mer neutralt tonläge så ger det ett mer rättvisande intryck - det är en bot som följer vissa enkla regler och som inte ska tillskrivas någon djupare "intelligens".

Nedan är ett exempel på ett av dagens diagnostikmeddelande, och därefter ett förslag på justering. Ytterligare en möjlighet är att hela meddelandet "packas in" i en kollapsad mall som expanderas vid behov.

Dagens meddelande från InternetArchiveBot[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Johan Richter (uppfinnare). Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140306122645/http://www.stratresearch.se/sv/Pagaende-forskning/Innovation/Forskare---Innovator/SSF-samarbete-gav-ny-nervcell/ till http://www.stratresearch.se/sv/Pagaende-forskning/Innovation/Forskare---Innovator/SSF-samarbete-gav-ny-nervcell/ När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.

Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.

Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 24 juni 2017 kl. 19.08 (CEST)

Förslag på förändrat meddelande från InternetArchiveBot[redigera | redigera wikitext]

  • InternetArchiveBot har maskinellt ändrat 1 extern(a) länk(ar) på Johan Richter (uppfinnare). Kontrollera gärna ändringarna. Om du har några frågor, eller vill att boten ska ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Följande ändring(ar) har gjorts:
  1. Lade till arkiv "https://web.archive.org/web/20140306122645/http://www.stratresearch.se/sv/Pagaende-forskning/Innovation/Forskare---Innovator/SSF-samarbete-gav-ny-nervcell/" till "http://www.stratresearch.se/sv/Pagaende-forskning/Innovation/Forskare---Innovator/SSF-samarbete-gav-ny-nervcell/"
  • När du har granskat ändringarna kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem. Om du hittar länkar som felaktigt anges vara döda - rapportera som "falskt positivt". Om du hittar fel i själva ändringen - rapportera en "bugg". Om du hittar fel med själva URL:en, till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, så kan du ändra det med URL-verktyget.
  • InternetArchiveBot (Rapportera fel) 24 juni 2017 kl. 19.08 (CEST)

Avslutande kommentar[redigera | redigera wikitext]

Jag började själv formulera en kommentar via InternetArchiveBot, men blev lite avskräckt av att jag måste registrera mig på Phabricator för att komma vidare. Dessutom kanske det finns fler som har synpunkter på detta. Men om fler tycker som jag, så hoppas jag någon vill vidarebefordra förslaget ovan till rapporteringssidan för InternetArchiveBot. Anhn (diskussion) 4 juni 2018 kl. 19.34 (CEST)

Instämmer.Boten är onödigt pratig./ Machatjkala (diskussion) 4 juni 2018 kl. 19.36 (CEST)
Jag tycker bara att det är bra att den finns det var därför jag hitta detta och tog kontakt med http://www.royalcourt.se/ för att kolla varför det var problem - Salgo60 (diskussion) 4 juni 2018 kl. 19.41 (CEST)
Jag vill ha kvar boten, men föreslog en kortning av diagnostikmeddelanden. Mitt förslag bibehåller den information som behövs för att åtgärden ovan skulle kunna genomföras. Anhn (diskussion) 4 juni 2018 kl. 20.12 (CEST)
Botten är en sak, men det räcker att ändringen noteras i en redigeringskommentar. Edaen (diskussion) 4 juni 2018 kl. 20.49 (CEST)
Kunde det kanske vara ett alternativ att ha meddelandena i kollapsade mallar? Så tar de inte så otroligt stor plats på diskussionssidorna. /Ariam (diskussion) 4 juni 2018 kl. 20.51 (CEST)
Låt IAB publicera såna kommentarer på en enskild sida (en länk via redigeringskommentaren). Jag vet inte hur många gånger jag har blivit lurad och trott att det har varit diskussioner på artiklars diskussionssidor sen den blev introducerad här... DIEXEL (diskussion) 4 juni 2018 kl. 21.03 (CEST)
Djärvt har jag tagit bort en diskussionssida med enbart botmeddelanden: Diskussion:Kaiserglocke. Edaen (diskussion) 5 juni 2018 kl. 07.09 (CEST)
Jag tillhör den grupp som stör sig på botens långa diskussionskommentarer. Att länka till en arkiverad källa anser jag inte behöver någon diskussionskommentar. Jag håller med Edaen ovan att det är fullt tillräckligt med en redigeringskommentar för denna typ av åtgärd. Mvh --Bairuilong (diskussion) 5 juni 2018 kl. 11.35 (CEST)
Jag håller också med om att redigeringskommentar borde räcka. Att vi inte tänkte på det från början beror väl på att, tja… ibland behöver saker och ting mogna lite. /NH 5 juni 2018 kl. 12.21 (CEST)
Det finns en mellanväg, som på dewp. Där har IABot:s inlägg på diskussionssidorna avslutats med "Bitte prüfe die Bearbeitung und lösche dann diesen Eintrag.", alltså en vänlig uppmaning att kontrollera dess redigering och därefter helt enkelt ta bort inlägget. JohanahoJ (diskussion) 5 juni 2018 kl. 12.30 (CEST)
Den blå fliken signalerar att det finns något som verkliga människor funnit värt att diskutera runt artikeln. Botens noteringar på disk.sidorna stör ut den signalen. Någon administratör måste ju ändå radera sidan, en omfattande arbetsbelastning. Edaen (diskussion) 5 juni 2018 kl. 12.46 (CEST)

Märkligt. Jag tog upp det här för inte länge sedan (Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-10#Diskussionssidor av InternetArchiveBot) där jag erbjöd min hjälp att radera diskussionssidor där enbart InternetArchiveBot redigerat. Det mötte då ett stort motstånd. Har detta svängt nu? Nirmos (diskussion) 5 juni 2018 kl. 13.47 (CEST)

Jag (trådstartaren) var inte medveten om tidigare tråd. Jag tycker inte infon behöver tas bort, men, som redan nämnts, med fördel kan göras mer kompakt (eventuellt kollapsas, eller länk till info nån annanstans), och framförallt så störs jag av det förment personliga tilltalet. En viktig bit av budskapet är ju att påtala att det är en maskinell redigering som med en sund skepsis bör granskas av människor - förvirra då inte det budskapet med "personliga" formuleringar. Jag vill ändra IABots diagnostiktext till kortast möjliga, och "korrekt maskinellt tilltal". Anhn (diskussion) 5 juni 2018 kl. 14.31 (CEST)
Men något stort motstånd var det inte. Tvärtom höll väl de flesta med om att det var dumt att boten spammade diskussionsidan. Bara Reddarn och Sjunnesson var emot. Om referensen tex är död tycker jag det var en bra ide att lägga till det i just referensen. InnocentBystander gillade inte det för att han menade att inget händer då. Jag tror lika mycket, eller mer, händer om det liggerinfo där istf på diskussionsidan. Det märkligaste var väl att ingen ville ta bort bot-flaggan, vilket alla höll med om att vi inte skulle göra. Så kör tycker jag också!--LittleGun (diskussion) 5 juni 2018 kl. 14.40 (CEST)

Jag har lagt upp en omröstning på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet/NirmosBot2. Den som vill bli av med dessa diskussionssidor kan rösta för. Den som vill ha kvar dessa diskussionssidor kan rösta emot. Nirmos (diskussion) 5 juni 2018 kl. 17.25 (CEST)

Vi bör inte ha robotar som "krigar" mot varandra. Först när IAB upphört med att skapa diskussionssidor kan det enligt emrå vara aktuellt att med en robot raderar de diskussionssidor som IAB har skapat och som enbart innehåller inlägg av IAB. --Larske (diskussion) 5 juni 2018 kl. 17.30 (CEST)
Jo, det håller jag med om, men valet tar minst en vecka, och det finns inget som tvingar mig att börja just då, så det finns gott om tid att kommunicera med InternetArchiveBots ägare. Å andra sidan är det inte säkert att valet går igenom, och då kanske det är dumt att ha sagt till InternetArchiveBots ägare att sluta skapa sidor? Så det kanske är bättre att se vad resultatet för valet blir, och sedan kommunicera med Cyberpower678? Nirmos (diskussion) 5 juni 2018 kl. 17.54 (CEST)

Jag håller med Anhn med flera som anser att meddelanden som IAB lägger på diskussionssidorna är onödigt "pratiga" och "personliga". Det är dock sådant som går att konfigurera. Synpunkten från DIEXEL och kanske någon mer om att man blir "lurad" av att länken till diskussionssidan är blå trots att det bara finns IAB-meddelanden på sidan har jag lite svårare att dela. Så fort någon vanlig användare har gjort en kommentar på sidan är länken ändå "för evigt blå", även om det inte finns några färska diskussionsinlägg. Den som har en sida, inklusive diskussionssidan, på sin bevakningslista ser där tydligt vem det är som har gjort inläggen och kan då ignorera ändringar som härrör från IAB.

En intressegrupp som av naturliga skäl inte har deltagit i den här diskussionen är helt nya Wikipedianer som står i begrepp att göra sitt första diskussionsinlägg i en artikeldiskussion, kanske efter att ha skrivit någon åsikt i artikeln och blivit hänvisade till artikeldiskussionen. Dessa användare kommer, om vi gör verklighet av förslaget att radera diskussionssidor som enbart innehåller IAB-inlägg, att mötas av det ifrågasättande meddelandet:

Observera: Du återskapar en sida som tidigare raderats.

Du bör överväga om det är lämpligt att fortsätta redigera den här sidan.

Ingen som varit här ett tag bekymras av detta meddelande, men om vi tappar en enda nybörjare på grund av detta tycker jag att vi har gjort fel.

Jag skulle därför vilja föreslå att vi inte raderar några diskussionssidor men ber IAB att fortsättningsvis lägga sina meddelanden på en undersida till artikeldiskussionen, typ Diskussion:Kaiserglocke/IAB. Då finns meddelandena fortfarande "i närheten av" artikeln, för dem som värdesätter det, men skymmer inte längre sikten för alla oss som vill besöka artikeldiskussionen utan att behöva vada genom mängder av text för se vad som finns längre ner på sidan. Det är också möjligt att skapa ett helt nytt "träd" med alla meddelanden, typ Wikipedia:IAB/Kaiserglocke. Sen kan vi bot-flytta befintliga IAB-inlägg från artikeldiskussionen till undersidan, eller till "IAB-trädet", men för detta krävs inte någon administratörsbehörighet.

Kan detta vara något att spinna vidare på? --Larske (diskussion) 5 juni 2018 kl. 20.02 (CEST)

Som en parentes vill jag bara nämna att jag inte tycker att meddelandet du nämner bör appliceras på diskussionssidor. Man skall känna sig fri att starta en ny diskussion även om tidigare blivit raderad för att den inte diskuterade artikelns innehåll.Caztorp (diskussion) 5 juni 2018 kl. 20.18 (CEST)
Jag gillar Larskes idé med meddelanden på undersidor. JohanahoJ (diskussion) 5 juni 2018 kl. 20.24 (CEST)
Jag är själv bara till del störd av texten och är inte helt övertygad det är bra göra något märkvärdigt med dem. Jag gillar enwp modell att "gömma" ointressant text i kollapsade tabeller och tycker det kunde användas här typ göra om texten till
Yger (diskussion) 5 juni 2018 kl. 20.29 (CEST)
Jag ogillar en-wp:s blålänkar till diskussionssidor, men boten har faktiskt en väsentlig uppmaning i sitt inlägg. Boten kontrollerar inte att den arkiverade sidan stöder uppgifterna den ursprungliga länken använts till att belägga. Det är något människor måste göra. Om du kollar blålänken och bara hittar botkommentaren, passa på att kolla istället för att bli irriterad. I vissa fall är det trivialt, i andra kanske det är bra att källan överhuvudtaget blir kollad.
Jag håller med om att kompakt och korrekt maskinellt tilltal är vad boten bör sträva efter. Jag håller också med om att varningen vid omskapande av raderade (diskussions)sidor är problematisk.
--LPfi (diskussion) 5 juni 2018 kl. 22.33 (CEST)
Jag instämmer helt och fullt med LPfi. //Vätte (diskussion) 6 juni 2018 kl. 20.47 (CEST)
Även jag ställer mig bakom ett kortare meddelande. Jag motsätter mig inte att de som hittills producerats ändras med bot. Tanken med en speciell undersida är bättre än att nöja sig med redigeringskommentar. Tostarpadius (diskussion) 6 juni 2018 kl. 10.35 (CEST)
Att lägga meddelandet på en undersida till en kanske icke existerande diskussionssida är nog inte så bra. Om man flyttar eller raderar artikeln missar man kanske att flytta/radera undersidan till den icke existerande diskussionssidan? Om vi kommer fram till att vi inte inte vill att det ska skrivas meddelanden på diskussionssidor, så åtgärdas detta genom att på denna sida ändra "notify_on_talk" från 1 till 0. InternetArchiveBot körs för närvarande på 14 språkversioner av Wikipedia plus Wikispecies. Av dessa 15 har 3 valt att stänga av skrivningen på diskussionssidor. Det är kinesiska 28 september 2017, engelska 18 februari 2018 och tyska 12 mars 2018. Svensson1 (diskussion) 6 juni 2018 kl. 20.17 (CEST)
Jag kan inte se att det finns tillräckligt stöd i diskussionen hittills för att meddelanden skall tas bort och/eller upphöra. Undersida är inget jag förespråkar. Tostarpadius (diskussion) 8 juni 2018 kl. 09.09 (CEST)

Enligt min erfarenhet måste man kontrollera botens ändringar, de kan vara väldigt fel. Men det räcker med en redigeringskommentar, själv har jag aldrig läst notiserna på diskussionssidorna, de är fullständigt överflödiga. En vinst med att få bort notiserna är att det skulle korta bevakningslistan med ett stort antal överflödiga notifieringar. Jag stöder att boten beordras upphöra med notiserna och att alla notiser som redan finns avlägsnas med bot. /Ascilto (diskussion) 9 juni 2018 kl. 10.29 (CEST)

Vem läser redigeringskommentarer i efterhand? De har sin funktion för dem som följer "Senaste ändringar" eller som går igenom sin bevakningslista, men i senare fallet försvinner de ju snabbt om någon gör en redigering. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2018 kl. 13.48 (CEST)
I den förra diskussionen föreslog jag att behovet att kontrollera skulle infogas i referensen. Där hittas den av dem som vill kolla upp en källa, och kanske hamnar på en helt annan version av sidan. Vid närmare eftertanke tror jag att det är där (och möjligen i en åtgärdskategori) kommentarerna hittas bäst i efterhand. Redigeringskommentaren kunde ändras att inkludera kommentaren från diskussionssideredigeringen. Ett problem är ju att de som bevakar artikeln eller SÄ men inte botredigeringar missar redigeringen. De kunde se den på diskussionssidan, men de som bevakar artikeln kanske kollar historiken tillräckligt ofta för att se den där ungefär lika snabbt som på diskussionssidan. Och en åtgärdskategori vore bra för dem som vill arbeta mer systematiskt – och för statistik, som kan föranleda projekt. --LPfi (diskussion) 10 juni 2018 kl. 12.25 (CEST)
Medhåll att de innehållslösa blålänkarna stör, och att diskussonssidor med enkom IAB-meddelanden därmed är problematiska. Också medhåll att varning för att återskapa diskussionssida är ett problem – kan vi på något sätt som ngn redan föreslagit stänga av dem, för just diskussioner? Och medhåll att meddelandena är långdragna som sjutton.
Jag använder nästan aldrig bevakningslista, men jag läser ofta i en artikels historik, och kollar alltså bl a kommentarer. Man kan groka en del nyttigt om en artikel genom att leta i historiken lite, det är ett metod-tips.
Fullt stöd till LPfi:s förslag om att infoga notis om behov att kontrollera i referensen istället! Och fullt stöd till att därefter stänga av skrivande av nya diskussionsmeddelanden av IAB. Emå också önskvärt att göra något för att minska problemen med de redan skrivna meddelandena; stängs varningen för återskapande av/omformuleras, kan sidor som endast har dessa notiser kanske raderas? Mvh, flinga 10 juni 2018 kl. 15.20 (CEST)
Jag studerar också ofta historiken, men långa redigeringskommentarer ser jag snarast som ett problem. Var skall man bemöta dem om man anser att det behövs? Vi borde använda artiklarnas diskussionssidor betydligt mer än vad vi gör. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2018 kl. 12.42 (CEST)
På diskussionssidan, givetvis. Edaen (diskussion) 15 juni 2018 kl. 13.19 (CEST)
Ja, och det sker allt som oftast, men det hade på ett annat sätt inbjudit till samtal om själva kommentaren varit ett inlägg där. Då hade fler tagit tillfället i akt att bemöta den. Om vi bortser från direkt kontroversiella artiklar används diskussionssidorna mindre än önskvärt. Det är inte debattlusta jag vill uppmuntra utan en dialog om det konkreta innehållet. Tostarpadius (diskussion) 16 juni 2018 kl. 08.19 (CEST)
Jo. Den här diskussionen handlar ju om det konkreta innehållet på artiklarnas bisidor. Blå länkar som bara leder till en sida med botskapade notifikationer gör att man vänjer sig av med att besöka diskussionssidorna. Det är just för att hålla dessa levande som det är så viktigt att få stopp på botten. Edaen (diskussion) 16 juni 2018 kl. 08.28 (CEST)
För det första går det inte att diskutera med boten på diskussionssidorna, skriver man en kommentar kan man titta i månen efter svar. Meningen med diskussionsinlägg är att det skall kunna uppstå en dialog och den meningen uppfylls inte av botens inlägg som det alltså är meningslöst att svara på. Ergo är botens inlägg missbruk av diskussionssidorna. För det andra finns det inget att diskutera, man behöver bara kontrollera om arkivlänkningen är korrekt eller inte och det måste man göra oavsett om boten placerat en kommentar på diskussionssidan eller ej. För att kunna följa och kontrollera arkivlänkningen räcker det med redigeringskommentarerna. Allt som är överflödigt tröttar och tar onödig tid och energi. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2018 kl. 10.49 (CEST)
Jag håller med rubriken. Inläggen är långa, pratiga och onödigt personliga. Om de kortas ner till ett minimum är det inget problem att de finns på diskussionssidan. Öppnar man en sida ser två eller tre korta meddelanden från en bot är det inget stort problem. Många diskussionssidor innehåller redan gamla inaktuella inlägg. Jag tycker däremot att boten idag förstör översikten på sidan. Tre inlägg innebär att man får bläddra neråt. Nedanstående borde räcka:
Jag har just ändrat 1 extern(a) länk(ar), kontrollera gärna mina ändringar. Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140306122645/http://www.stratresearch.se/sv/Pagaende-forskning/Innovation/Forskare---Innovator/SSF-samarbete-gav-ny-nervcell/ till http://www.stratresearch.se/sv/Pagaende-forskning/Innovation/Forskare---Innovator/SSF-samarbete-gav-ny-nervcell/ . / —InternetArchiveBot (Rapportera fel) 24 juni 2017 kl. 19.08 (CEST)
Ingen i diskussionen har motsatt sig att meddelandena kortas. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2018 kl. 09.13 (CEST)
Övrig information borde kunna finnas på botens användarsida. Fördelen med att det står på diskussionssidan är meddelandet syns även efter många redigeringar. Jag brukar inte följa historiken hela vägen till sidans början och ibland kommer det många redigeringar på kort tid och då kan redigeringskommentarer hamna en bit ner. Sedan vore det kanske bra om vi hade som vana att bekräfta att vi kollat länkarna InternetArchiveBot ändrat eller kanske helt radera meddelandet när vi kollat och ev. rättat. Machatjkala (diskussion) 16 juni 2018 kl. 18.49 (CEST)
Jag instämmer med Machatjkala, låt det få vara någon rad på diskussionssidan, men håll det så kort det bara går. Att övergå till enbart redigeringskommentarer kommer innebära att många (de flesta?) helt missar botens åtgärder och därmed kommer dessa att granskas mindre. Jag håller även med om att det vore bra att rapportera när botens åtgärder har granskats, t.ex. genom att kommentera botens kommentar på diskussionssidan. //Vätte (diskussion) 16 juni 2018 kl. 19.18 (CEST)
På diskussionssidor som redan finns kunde man ha en egen rubrik för botten. Det större problemet är att den skapar nya sidor. Det gör att man vänjer sig av med att besöka diskussionssidorna. Edaen (diskussion) 16 juni 2018 kl. 18.59 (CEST)
Jag kan hålla med om att det är lite dumt att den skapar sidor bara för detta, men det känns svårt att komma ifrån. Jag ser ett par alternativ som inte heller är jättebra. Ett alternativ skulle kunna vara att boten håller sig med en egen logg för sidor som inte har diskussionssidor, men då försvinner den naturliga kopplingen mellan vad boten skriver och artikeln. Det blir troligen svårt att genomskåda för en ny deltagare. Ett annat alternativ är att den skapar sidan och att vi raderar den igen när vi kollat länkarna, det blir dock merjobb för administratörerna. /Machatjkala (diskussion) 16 juni 2018 kl. 22.26 (CEST)
Edaen får tala för sig själv. Det finns inget "man" som vant sig av med detta. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2018 kl. 01.00 (CEST)
Är inte det underförstått? Det är lätt hänt att utrycka sig så. Eller borde vi fråga dig vid varje liknande formulering om du avser "konungsligt vi"? Risken är att jag felaktigt ignorerat mängder av sådana enradare från dig.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2018 kl. 08.42 (CEST)
Jag uppfattar det inte som underförstått i detta fall. Själv använder jag "jag" om det är det jag menar. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2018 kl. 09.12 (CEST)
OK, då har jag felaktigt ignorerat mängder tillfällen då du trott dig presentera universella sanningar men som varit egna åsikter.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2018 kl. 09.59 (CEST)
Det är fullt möjligt att Du betraktat det som mina egna åsikter, men det gör inte synpunkterna mindre sanna. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2018 kl. 16.20 (CEST)
Jag håller med Edaen om att det är olyckligt att det skapas nya diskussionssidor, då det gör att man vänjer sig av med att besöka diskussionssidorna. En blålänkad diskussionssida indikerar att det funnits en diskussion om artikelns utformning, relevans, innehåller med mera, vilket kan vara intressant för läsaren att ta del av. Att källorna hanterats av en bot är inte en sådan information, framför allt inte när den tillslut i princip kommer att ha skrivit det på alla artiklars diskussionssidor.--Historiker (diskussion) 17 juni 2018 kl. 19.27 (CEST)
Men hur vill du göra då? Redigeringskommentaren lämpar sig inte för information som behöver uppföljning och boten vill ju att man kollar dess länkar. Den är knappast heller särskilt bra med två eller treradiga kommentarer. / Machatjkala (diskussion) 17 juni 2018 kl. 20.51 (CEST)
Poängen med meddelandena är att länken i referensen kan vara fel (till en version som inte stöder uppgiften). Vore inte det naturliga stället att påtala detta själva referensen? En kort kommentar i referensen och en åtgärdskategori vore väl lämpligt. När man kontrollerat källan skulle man ta bort kommentaren och kategorin. --LPfi (diskussion) 18 juni 2018 kl. 09.17 (CEST)

Jag hittar inget stöd i ovanstående diskussion för att ta bort meddelandena på befintliga sidor, vilket Ascilto har börjat göra. Frågan är nu uppe på KAW. Tostarpadius (diskussion) 24 juni 2018 kl. 22.41 (CEST)

Sent Feedback i Phabricator T196539[redigera | redigera wikitext]

I lördags dök det upp kommentar på Phabricator ifall ni inte prenumerar på ändringar

  1. Att felanmäla i Phabricator är rätt
  2. Websidan speciellt för InternetArchiveBot är för att hjälpa användaren att lämna rätt information
  3. {{cbignore}} skall fungera nu på svenska Wikipedia

- Salgo60 (diskussion) 18 juni 2018 kl. 08.55 (CEST)

Befolkningsstatistiken i ortsartiklar[redigera | redigera wikitext]

Jag vet att den här frågan har varit uppe tidigare men tycker att något behöver göras, som det är nu har vi massvis med ortsartiklar som för en läsare ser rejält trasiga ut. Det hela skulle lätt kunna lösas om vi kunde komma fram till att det är ok att flytta ned befolkningsstatistikdiagrammet så att det hamnar längre ned i artiklarna än i början av dem, då förslagsvis hela stycket och förslagsvis även ha det som praxis i alla ortsartiklar. Vi riskerar att mycket information i artiklarna missas av läsare om de behöver scrolla flera skärmlängder vitt utrymme (där det borde varit brödtext) innan resten av artikeln kan ses. Det är inte heller bra om Wikipedia upplevs som trasigt. Det här kan var något som inte alla användare och läsare upplever då vi sitter framför skärmar av olika storlekar och med olika upplösningar, men jag anser ändå att problemet är såpass utbrett att åtgärder behöver vidtas. Vad folk använder för enheter är inget vi kan styra över, artikelstrukturen är däremot något vi kan påverka. Med hopp om att vi kan komma fram till en åtgärdsplan för det här, Vätte (diskussion) 8 juni 2018 kl. 12.27 (CEST)

Mycket av detta lades ursprungligen in med bot. Det är närmast hopplöst att med bot få det estetiskt snyggt layoutmässigt. Det var aldrig tänkt att det skulle vara färdigt med det. Ta dem en och en eller starta ett samarbetsprojekt! Prata om saken gång på gång gör inte saken bättre! -- 62.20.170.74 8 juni 2018 kl. 12.34 (CEST)
Jag har själv funderat en hel del på detta med samma utgångspunkt som du för fram. Dock befolkningsdiagrammet är del av historikavsnittet, och frågan är då om hela historikavsnittet skall flyttas eller ej. Sedan är det den stora skillnaden på hur detta blir för större orter och mindre. För stora artiklar med många sidor (se tex Linköping) kommer avsnittet bäst in som det ser ut idag. För små orter med väldigt lite text (se tex Skeda udde) blir det som du säger oproportionerligt och skymmer det centrala både ur textvolymsynpunkt och tekniskt. Mellanstora (som Malmslätt) tycker jag är lite oklart vad som är bäst. Jag är grundläggande negativ till att flytta historikavsnittet generellt, men även det bör vi ju först vara överens om. Att flytta när de gäller mindre orter eller där texten om historik är liten/obefintlig är jag dock öppen för, om det anses generellt önskvärt.Yger (diskussion) 8 juni 2018 kl. 13.26 (CEST)
Går det att kollapsa?--LittleGun (diskussion) 8 juni 2018 kl. 13.39 (CEST)
Kollaps av denna info diskuterade för bara någon månad sedan och det fanns inte konsensus för en sådan åtgärd, inte heller att som i distrikten lägga den under ortsfaktamallen.Yger (diskussion) 8 juni 2018 kl. 15.55 (CEST)
Måste befolkningsstatistiken sitta ihop med övrig historik? (På sätt och vis kan ju allt i en artikel om en ort anses vara en del av dess historik.) Skulle just befolkningsstatistik kunna få en egen rubrik (och därmed frigöras från Historik-avsnittet som jag håller med om bör komma tidigt i ortsartiklar)? Befolkningsstatsitik skulle ju kunna ses lite mer som trivia/övrig fördjupning/extragodis och inte som något centralt för historiken? (I de fall det är centralt för en orts historik kan det ju nämnas medelst brödtext under just historikrubriken, medan diagrammet fortfarande kunde presenteras närmare slutet? På samma sätt som att bildgallerier läggs långt ner i artiklar, men för den skull måste inte alla bilder ligga längst ned.) //Vätte (diskussion) 8 juni 2018 kl. 13.55 (CEST)
Själv skulle jag ha placerat befolkningsstatistik under rubriken Demografi, men jag skriver ytterst sällan i sådana artiklar, så min åsikt bör inte vara så tungt vägande här. Däremot tycker jag att IP-adressen sätter vagnen framför hästen genom att vilja skapa ett projekt innan diskussionen förts. Vissa saker behöver vi konsensus för innan vi genomför.//Hannibal (diskussion) 8 juni 2018 kl. 14.07 (CEST)
@Hannibal: Det är ju inte så att alla artiklar ser likadana ut. Alla har inte ett historik-avsnitt och bara ett fåtal har ett demografi-avsnitt. Det finns helt enkelt ingen enhetlig struktur. -- 62.20.170.74 8 juni 2018 kl. 14.18 (CEST)
Det var inte det jag skrev. Missförstod jag dig då, att du ville att Vätte skulle genomföra ett större projekt utan att diskutera?//Hannibal (diskussion) 8 juni 2018 kl. 14.32 (CEST)
Demografiavsnitt brukar vi lägga efter de "hårda" (stadsbild, byggnader, stadsdelar, kommunikation) avsnitten med före de "mjuka" (föreningar, kända personer från, kultur), så ur den aspekten skulle den hamna längre ner. Men det centrala i diagrammet är just att man kan se om den är växande eller minskande. Och som enstaka demografiuppgift är uppgiften om detta i faktaboxen tydligare.Yger (diskussion) 8 juni 2018 kl. 16.04 (CEST)
Jag håller med om att det är olyckligt att diagrammet med befolkningsstatistik kolliderar så olyckligt med infoboxen och att befolkningsstatistiken därför borde flyttas längre ner i artikeln även om det innebär att den frikopplas från historikavsnittet. /ℇsquilo 8 juni 2018 kl. 21.51 (CEST)
Som jag redan skrivit är jag emot detta för de orter som har admhistorik. I de fallen är också historikdelen så stor att det inte blir någon krock med infoboxen.Yger (diskussion) 8 juni 2018 kl. 21.55 (CEST)

I Användare:Ygers tre exempel ser layouten mycket bra ut. Kan någon ge exempel på artiklar där tabellen förstör layouten? /Ascilto (diskussion) 9 juni 2018 kl. 10.24 (CEST)

@Ascilto: Olika personer har olika stora bildskärmar och väljer olika breda webbläsarfönster. Om du minskar bredden på fönstret för din webbläsare så att befolkningsdiagrammet, i till exempel Malmslätt, inte får plats till vänster om infoboxen ser du att det uppstår ett stort tomt utrymmme ovanför diagrammet när detta "hoppar ner" på sidan. --Larske (diskussion) 9 juni 2018 kl. 10.34 (CEST)
Det borde väl lätt kunna lösas genom personliga inställningar, alla datorskärmar är ju liggande. Jag surfar aldrig på mobilen, men där borde väl problemet lösas genom att vrida mobilen från högställd till lågställd? /Ascilto (diskussion) 9 juni 2018 kl. 10.45 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Det är inte riktigt så enkelt - det finns många olika storlekar på skärmar (mobilen är inte inräknad, där visas bild- och textelementen inte bredvid varandra, om du inte väljer att visa med stationär-dator-inställningen längst ned, men det är det nog inte så många läsare som väljer, och även i dessa lägen uppstår sällan just detta problem då textutrymmet bredvid infoboxar blir såpass smalt att det trycker ned underliggande rubriker tillräckligt långt). Det låter dessutom i mina öron märkligt om besökare till en viss webbplats ska ändra sina skärminställningar för besöket av webbplatsens skull - hur når vi ens ut med den informationen till läsarna? Är det inte de som hanterar en webbplats som ska se till så att webbplatsen kan besökas utan problem? Det ligger väl mer i vårt intresse att ändra på oss än besökarnas intresse att ändra på sig? För mig är det även en tillgänglihetsfråga, Wikipedia ska inte vara till enbart för den som vill (eller ens kan) ändra sina skärminställningar. //Vätte (diskussion) 9 juni 2018 kl. 12.21 (CEST)
En spontan reflektion – måste diagrammen vara så breda? Själv tycker jag det ser lite konstigt ut med dessa långa staplar. Finns det något syfte eller skulle man kunna skala ner längderna till, säg, en tredjedel? --Mgr (diskussion) 9 juni 2018 kl. 12.06 (CEST)
Att korta ner staplarna verkar vara det mest konstruktiva förslaget. I avsaknad av demografi-avsnitt försvarar befolkningstabellerna sin plats i anslutning till Historia/Historik. /Ascilto (diskussion) 9 juni 2018 kl. 14.48 (CEST)

Ett förslag för att se om det går hitta en gemensam syn[redigera | redigera wikitext]

Jag som person är väldigt förtjust i avsnitten Administrativ historik, som jag själv skapat för alla orter som före 1971 varit städer, köpingar och/eller municipalsamhällen. Det är ju i området som är mitt specialintresse, men jag tycker de ger en proffsig stadga åt de ortsartiklarna (och har aldrig hört kritik mot den texten). Min privata syn är sedan att om orten har sådan historik bör befolkningsdiagrammet följa omedelbart efter det avsnittet, de sakerna hänger ihop enligt mig. Däremot när sådant avsnitt saknas, dvs orten inte var något märkvärdigt före 1971, så tycker jag diagrammet i många fall (de flesta) kan flyttas ner, om det är flertalets syn.Yger (diskussion) 8 juni 2018 kl. 16.19 (CEST)

Den administrativa historiken är bra och viktig. De befolkningsstatistiska uppgifterna bör däremot stramas upp. De gäller för enheter av olika slag, kommuner och socknar är territoriella, församlingar oftast. Tätorter är en kombination av område och befolkningstäthet. Det finns utrymme för pedagogik här. Edaen (diskussion) 8 juni 2018 kl. 16.37 (CEST)
@Edaen: Utveckla ditt resonemang, är du snäll tack. --Allexim (diskussion) 8 juni 2018 kl. 23.26 (CEST)
Befolkningsdiagrammen är mest ögongodis och kan få en undanskymd plats, gärna kollapsad. Edaen (diskussion) 9 juni 2018 kl. 10.52 (CEST)
Diagrammen bör absolut inte kollapsas. Då lyckas tillfälliga besökare inte se dem. De är oftast det intressantaste i hela artikeln. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2018 kl. 14.07 (CEST)
Instämmer med Tostarpadius. Folk kan tycka olika, men diagrammen är betydligt mer än ögongodis: de ger en röd tråd över den historiska befolkningsutvecklingen, klart och koncist. Så inte infällt men gärna (om det behövs) kortare staplar, om jag får tycka.--Paracel63 (diskussion) 21 juni 2018 kl. 01.59 (CEST)

Klotterrapport 2017-2018[redigera | redigera wikitext]

Om en vecka upphör läsårsblockeringarna och det kan vara dags summera säsongen. Min bild är att kändes svettigt i början av oktober när det fortfarande var många skolklottrare, men att vi därefter haft det betydligt mildare än tidigare år, men att skoltröttheten i maj även detta år märktes. Larske har tagit fram en statistik jag tycker är intressant

Antalet läsårsblockeringar av IP-adresser från 2017-01-23 till 2018-06-05
År Antal Not
Blockerade under 2017 702 (A+B)
Blockerade enbart under 2017 155 (A)
Blockerade under 2017 och 2018 547 (B)
Blockerade enbart under 2018 583 (C)
Blockerade under 2018 1 130 (B+C)
Blockerade under 2017 eller 2018 1 285 (A+B+C)
Totalt antal läsårsblockeringar 2017 och 2018 1 832 (A+B+B+C)

Den visar att antalet ip-nummer som varit läsårsblockerade (1285) motsvarar i antalet 50% av totala antalet skolor i Sverige. Av de som blockerades "förra" läsåret, återkom 78% med klotter detta läsår. Jag ser det hela som en succé även om det handfast innebär att vi i perioden skolstart till början av oktober lär behöva återblockera 75-80% av de 1130 som nu är blockerade (=850-900). Men just nu har vi dryga två månader med semester från skolklotter framför oss! Yger (diskussion) 8 juni 2018 kl. 20.24 (CEST)

Det ser ju bra ut. Ett yterliggare problem till hlsten samtidigr som skolblockarna kommer är den ökande politiska pov som vi kan räkna med. Däeför gäller det nog att vara snabba på blockfingret med skolblock för att kunna fokusera mer pp neutraliteten. Adville (diskussion) 8 juni 2018 kl. 21.23 (CEST)
Att blockera cirka 1 000 IP-adresser varje år är ett ganska omfattande projekt. Jag tycker att vi bör överväga om blockeringsperioden i stället för fram till nästa 15:e juni bör vara tre år för adresser som tidigare, under 2017 och/eller 2018, har varit läsårsblockerade. Risken för att skolans IP-adress övertas av någon seriös privatperson som därmed blir drabbad tror jag är liten. --Larske (diskussion) 9 juni 2018 kl. 11.41 (CEST)
Minns jag fel, jag har för mig att skoldatorer med klotterproblem blockerades till dagen efter valet, just för att slippa hantera skolklotter samtidigt som "inför-valet-pov"? // Zquid (diskussion) 9 juni 2018 kl. 11.51 (CEST)
Varför har vi administratörer om det anses ansträngande att blockera? Då kan vi lika gärna stänga av alla skolor permanent och nöja oss med två eller tre. Själv genomförde jag tusentals blockeringar under de två år jag innehade uppdraget och uppfattade det aldrig som betungade. Jag förespråkar en återgång till successivt förlängda avstängningar, nu när frågan väckts igen. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2018 kl. 14.05 (CEST)
Att blockera återkommande klottrande IP-nummer som tidigare varit blockerade 1–2 läsår till att, om/när klottret återkommer, bli blockerade 3 år är precis en sådan successiv förlängning. --Larske (diskussion) 9 juni 2018 kl. 16.27 (CEST)
Att göra en enstaka blockering är inte ansträngande. Men att följa klotterinsatser kan bli betungande. Och när det som i september föra året var dagar med över 40 LB blockeringar, var det ett heltidsjobb under skoltid att enbart lägga blockeringar. Jag stöder förslaget att förlänga LB blockeringar efter en tidigare Lb blockeringYger (diskussion) 9 juni 2018 kl. 17.07 (CEST)
Jag stöder den inte. Man bör börja med en vecka och sedan öka efterhand. Vi behöver fler administratörer helt enkelt. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2018 kl. 18.43 (CEST)
Av de 60+ administratörer är bara 20-25 aktiva med att blockera ofta, och de flesta av dem är på jobb eller skola när det värsta skolklottret pågår. Och öka från en vecka etc är det vi gjort även med skolklottrare, men efter 3 månaders block blir det läsårsblocerking.Yger (diskussion) 9 juni 2018 kl. 18.48 (CEST)
Min minnesbild från tiden som administratör var att man ofta inte ens hann blockera. Någon annan kom före. Men då var vi över hundra som var aktiva med detta. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2018 kl. 18.47 (CEST)
Ja tider utanför skoltid är det ofta flera på plats.Yger (diskussion) 9 juni 2018 kl. 18.49 (CEST)
(Redigeringskonflikt)
Var det under skoltid eller annan tid på dygnet? Mitt intryck är att utanför skoltid så är det fortfarande ofta så att man hinner inte blockera, någon annan är före. Under skoltid är det många administratörer som är bundna av eget arbete. Det hjälper inte om vi så har 300 administratörer om dessa är yrkesarbetande kontorstidsmänniskor. I och med att Wikipedia glädjande nog går större och större betydelse i skollivet så ökar också ”baksidan av myntet”, klottret. Att blocka samma IP gång på gång är resursslöseri, oavsett hur många administratörer det finns på skoltid. Läsårsblockering är ett bra sätt att ge administratörerna möjlighet att upptäcka andra typer av klotter eller manipulation av artiklar. Kitayama (diskussion) 9 juni 2018 kl. 18.59 (CEST)
Det var under skoltid, mitt på blanka förmiddagen. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2018 kl. 19.10 (CEST)
Själv arbetar jag mer än fyrtio timmar per vecka och det har jag gjort de senaste nio åren, det vill säga hela den tid jag varit verksam här. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2018 kl. 19.15 (CEST)
Det som kallas heltidsarbete sedan ett halvsekel tillbaka omfattar ju mindre än en fjärdedel av veckan. Men visst förstår jag att en del är bundna med annat under skoltid. Tostarpadius (diskussion) 9 juni 2018 kl. 19.26 (CEST)
Under förutsättning att de som blir blockerade har möjlighet att kontakta oss, så stödjer jag att de som tidigare varit läsårsblockerade i ett läsår vid fortsatta problem blockeras 2 eller 3 läsår. Ingen poäng att slösa med arbetskraft om nyttan blir mycket ringa. Mvh, flinga 10 juni 2018 kl. 17.05 (CEST)
Som Användare:Flinga. /Ascilto (diskussion) 10 juni 2018 kl. 17.57 (CEST)
Instämmer också med Flinga och med Larske. --Allexim (diskussion) 22 juni 2018 kl. 18.49 (CEST)
Jag också. Sjö (diskussion) 22 juni 2018 kl. 19.16 (CEST)
Efter att blockeringarna successivt upptrappats har jag inga invändningar. Tostarpadius (diskussion) 24 juni 2018 kl. 14.19 (CEST)

EU:s föreslagna artikel 11 och artikel 13[redigera | redigera wikitext]

Känner Wikipedia till de här lagförslagen, som tydligen ska röstas om den 20 juni?

  • Under "Article 13," sites that allow the public to post anything that might be copyrighted -- text, pics, videos, games, sounds, code -- will have to run user submissions through a copyright filter that will check to see if it matches the a known copyrighted work. (https://boingboing.net/2018/06/07/thanks-axel-voss.html)
  • Under Article 11, each member state will get to create a new copyright in news. If it passes, in order to link to a news website, you will either have to do so in a way that satisfies the limitations and exceptions of all 28 laws, or you will have to get a license. This is fundamentally incompatible with any sort of wiki (obviously), much less Wikipedia. (detta rör som jag förstår det åtminstone korta citat från artiklar, som vi använder i referenser, och som väl twitter och facebook osv brukar visa om man postar en länk. Kanske gäller det bara länkar öht? https://www.eff.org/deeplinks/2018/06/eus-copyright-proposal-extremely-bad-news-everyone-even-especially-wikipedia)

Är detta för övrigt en rättvis bild av förslagen, eller finns det någon nyansering? Mvh, flinga 10 juni 2018 kl. 15.45 (CEST)

Kolumn av Emanuel Karlsten om det i GP.[1] Edaen (diskussion) 10 juni 2018 kl. 16.15 (CEST)
@flinga: Ja, det är en relativt rättvis bild av förslagen. Båda delarna i sin ursprungliga form skulle vara rätt förödande för Wikipedia. En del kompromissförslag finns men det ser inte ljust ut. Artikel 11 omfattar som sagt text kring länkar till tidningar och liknande och kan i värsta fall göra så att man inte ens får använda titeln på det man länkar till utan att behöva betala. (För full transparens, jag arbetar för en ledamot som sitter i det utskott som detta ska röstas i nästnästa vecka). Ainali diskussionbidrag 10 juni 2018 kl. 19.02 (CEST)
Så, eventuellt lite tillspetsat, verkar man kunna sammanfatta:
  • vi kommer inte längre kunna länka till webbkällor – åtminstone inte om vi skriver ut källartikelns titel – om vi inte betalar en avgift (artikel 11)
  • Wikipedia kommer att behöva inköpa en jätteprogramvara för att skapa en filterfuntion, där åtminstone större bidrag jämförs med en databas för att säkerställa att bidraget inte kränker något copyright-anspråk. Vem som helst kan enligt det jag sett i den programvara som finns av det snittet gå in och registrera att den är upphovsperson till t ex slumpvis vald artikel här, och så kommer filtret stoppa den texten tills någon har bestridit inmatningen. (artikel 13)
Nej, det är inte säkert att det slutgiltiga lagförslaget, eller konsekvenserna av det, blir exakt sådär; förhoppningsvis inte, men det är så jag tolkar förslagets innebörd och konsekvenser i klartext.
(Max har jag mött ;) Kul att du jobbar åt honom, Ainali!) (kan dock inte säga att jag själv har något partipolitskt jäv i frågan). flinga 11 juni 2018 kl. 00.44 (CEST)
Wp:s servrar står inte i EU. Imbecilla förslag är det i alla händelser. //Romulus74 (diskussion) 11 juni 2018 kl. 02.08 (CEST)
Oavsett vad man tycker om förslagen så är vi inte en nyhetsservice. Hänvisningar till Projekt Runeberg torde inte påverkas av en lagstiftning av detta slag. Tostarpadius (diskussion) 11 juni 2018 kl. 07.00 (CEST)
Precis. Det här kommer att bli ett hårt slag mot fejknjus när man inte längre kommer att kunna använda tidningskällor yngre än 70 år. Det löser många problem i ett slag. Edaen (diskussion) 11 juni 2018 kl. 07.06 (CEST)
@Romulus74: Halvsant (det finns cacheservrar i Nederländerna), men det har inte avgörande betydelse. Det kommer ändå att gälla för material vars upphovsmän finns i EU. Att få till efterlevnaden blir svårare dock, men jag tror att WMF kommer att försöka efterleva det. Och communityn på Wikimedia Commons kommer med största sannolikhet att göra det, där opererar man ju redan efter principen att följa både lagstiftning i USA och upphovspersonens land.
@Tostarpadius: Korrekt. Länkar till sajter som inte är från förlag kommer att gå bra (vilket är en till konstighet med artikel 11, det är bara vissa som får stärkt upphovsrätt, inte alla) och dessutom länkar till fritt material går bra så Runeberg påverkas inte. Däremot tidningar såsom DN, SVD och vetenskapliga publikationer (om förlaget är i EU, typ alla Elseviers journaler) påverkas. Länkar till Wikipedia kommer inte heller att påverkas.
@Edaen: Nej, fejknyheter kommer nog att frodas efter det här eftersom att de ganska ofta inte har ett förlag bakom sig och folk fortfarande kommer att få länka till dem (de har dessutom knappast något intresse av att bli omfattade av lagen då spridning av desinformation snarare än intäkter är deras mål). Ainali diskussionbidrag 11 juni 2018 kl. 08.23 (CEST)
Artikel 13 är väl i sig inte något hot för oss. Vi försöker ju nu manuellt leva upp till detta, och maskinella hjälpmedel skulle bara underlätta för oss? Artikel 11 påverkar väl mest länkar i referenser. Och här borde det gå att istället för en direkt länk hänvisa till tidning och datum.Yger (diskussion) 11 juni 2018 kl. 08.46 (CEST)
Titlar omfattas inte av copyright, så länkningstexten bör inte bli något problem. JohanahoJ (diskussion) 11 juni 2018 kl. 09.39 (CEST)
@Yger: Nja, Wikimedia Foundation törs tillåta uppladdningar nu eftersom att det går att plocka ner i efterhand om felaktigt uppladdade filer hittas. Nu gäller ju det även text också så alla textuppladdningar (dvs vanliga redigeringar) kommer att behöva filtreras också. Här handlar det ju lite om hur modiga WMF törs vara, eftersom att de i förhand måste kunna avgöra om det är till exempel ett tillåtet citat eller ett riktigt brott. Missar de något kan de bli skadeståndskyldiga även om det rullas tillbaks några sekunder senare. (Det här kan för övrigt bli ett ganska effektivt sätt att ställa till det för sajter man inte gillar.) De maskinella hjälpmedlen är ju inget som man kommer att få, utan något man måste utveckla själv (som jämförelse har Youtube tydligen lagt ungefär 500 miljoner kronor i utveckling på sitt filter). Du har rätt om artikel 11, men att ta bort länkarna är ju en rätt dålig upplevelse för läsarna.
@JohanahoJ: Jo, det är precis det som det nya förslaget vill införa ny upphovsrätt för (och ja, det är så dumt som det låter). Ainali diskussionbidrag 11 juni 2018 kl. 10.04 (CEST)
Att WMF kan behöva lägga ner pengar på ett filter kostar, men det är ju likvärdigt med alla andra aktörer. Min poäng är att när/om det är på plats det itne behöver påverka oss som skribenter och patrullerare. Om verkligen rubriken omfattas av upphovsrätt är det en ny inskräknining. annars har vi väl flera varianter serva våra läsare om vi inte får direktlänka: semidirekt länkningr (sökträng) eller indirekt (peka på en modul som fixar en direktlänk men då av anropad av läsaren).Yger (diskussion) 11 juni 2018 kl. 10.12 (CEST)
@Yger: Jo, det är likvärdigt för andra aktörer, varav säkert många kommer att begränsa möjligheter för uppladdning och kanske helt stänga av. Så att defaistiskt säga att bara för att det är lika för alla betyder inte att det är bra. Att få till ett filter kommer dessutom kräva mycket arbetskraft så det kommer att troligen minska annan utveckling under tiden och under tiden kanske all uppladdning får pausas. Men visst, det påverkar oss som skribenter och patrullerare ganska lite, men som rörelse med målet att samla och dela kunskap påverkar det oss mycket. Ainali diskussionbidrag 11 juni 2018 kl. 11.34 (CEST)
Jag har inte satt mig in i lagförslaget tillräckligt mycket för att veta om det verkligen är så dumt som belackarna menar, men jag har heller ingen anledning att ifrågasätta påståendena. Det oroar mig dock inte särskilt mycket om befintlig arbetskraft får ägna sig åt detta istället för att hitta på egna dumheter. Om det omöjliggör all redigering här blir jag dock bekymrad. Det finner jag dock inga substantiella argument för. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2018 kl. 08.19 (CEST)

[indrag]
Det verkar absurt med tanke på Wikipedia (annat tar jag inte ställning till nu). Vi är ganska bra på att inte kopiera text annanstansifrån, men det hjälper oss inte om det krävs på maskinell förhandsgranskning. Det kommer att bli en massa falska positiva, och filtret kan ju inte nöja sig med att berätta, det måste förhindra redigeringen. I bästa fall upplyser filtret en om vilken text som liknar för mycket, men att måste prova olika formuleringar för att se vilken som accepteras är ju ett frustrerande arbete. Och hur automaten skall klara att bedöma citat förstår jag inte. Länkförbudet å sin sida betyder vad jag förstår att man inte kan ha webblänkar till sina källor. Jag tror inte domstolarna ger mycket för att man ersätter webblänkar med kod som genererar webblänkar med ett verktyg man tillhandahåller. Och söksträngar som ibland hittar fel artiklar ger jag inte heller mycket för. Förslaget på svenska (sök "Artikel 11" för att slippa inledningen – men texten är obegriplig som sådan, med besvärliga formuleringar och hänvisningar till andra direktiv). --LPfi (diskussion) 11 juni 2018 kl. 14.19 (CEST)

Normalt vill ju innehavaren av en webbplats – kommersiell eller inte – att så många som möjligt ska länka till webbplatsen. Inte minst att Wikipedia ska göra det. Slutsatsen som dras ovan, att det att ett tillstånd krävs (”a license”) skulle innebära att man behöver betala en avgift, känns tveksam. Snarare tror jag de flesta webbplatser vi länkar till skulle vara synnerligen angelägna om att vi fortsatte göra det. /NH 11 juni 2018 kl. 16.20 (CEST)

@NH:: Vad som är normalt verkar helt ha försvunnit här. Man kan se till exempel i Spanien där detta har införts att Google News har lagts ned. Förhoppningsvis kommer de flesta webbplatser att vilja ha länkar från oss, men vi har inte lagen på vår sida utan får antingen fråga först eller hoppas på att de inte kommer att jaga oss (vilket generellt sett är en riskfylld taktik, det har vi lärt oss av stämningen mot Wikimedia Sverige med anledning av offentligkonst.se). Ainali diskussionbidrag 11 juni 2018 kl. 18.17 (CEST)
Om det är så att Google news lagt ner pga detta tycker jag det är bra, Google har åkt snålskjuts på det journalister skrivit ihop, och de bör ha full upphovsrätt till. Och vår text berörs inte och bör bli än mer eftertraktad när teknikjättar inte längre kan stjäla till sig text. Jag tycker dessutom det vore bra om vi använder tidningar mindre. Brott bör källverifieras med polisen som källa, inte ett tidningsreferat som skriver vad Polisen sagt. För oss handlar det om en eventuell begränsning i hur vi skriver en källreferens, och visst klarar vi av anpassa oss till det som krävs.Yger (diskussion) 11 juni 2018 kl. 18.59 (CEST)
@Yger: Jag är rädd att du har missuppfattat något. Det gäller inte bara tidningar, utan allt som publiceras via förlag, dvs böcker och vetenskapliga tidskrifter, journaler, monografier m.m. Visst kan vi anpassa oss, men våra läsare förlorar på det (och författarna till det som vi källhänvisar till förlorar också på det om nu det skulle vara ett argument vi bryr oss om). Sidospåret om primärkällor är en annan diskussion. Huruvida du tycker att det är bra om Google News läggs ner är irrelevant för denna diskussion, här diskuterar vad vi som är bra eller dåligt för Wikipedia (och dessutom borde vi vara för goda för sådant jäv här). Ainali diskussionbidrag 11 juni 2018 kl. 20.07 (CEST)
@Ainali: Du skrev ovan "om förlaget är i Eu". Innebär det att det fortfarande kommer att gå att länka till amerikanska, brittiska och norska tidningar, tidskrifter mm? Edaen (diskussion) 11 juni 2018 kl. 20.36 (CEST)
@Edaen: Amerikanska och norska ja, om jag har förstått det rätt. Eventuellt brittiska i framtiden, men det återstår att se... Ainali diskussionbidrag 11 juni 2018 kl. 21.34 (CEST)
@Yger: När det gäller polisens uttalanden strider ju detta att vi skulle citera dem direkt och ge en egen tolkning (en sådan är nödvändig för att det skall bli en artikel) mot våra bestämmelser om att undvika egen forskning och i första hand använda andrahandskällor. Blir inte det ett problem? (Jag kan inte se att detta är ett sidospår.) Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2018 kl. 08.22 (CEST)
För Göteborgskravallerna justerade jag den texten så den utgick från Polisens vitbok om händelsen, som gavs ut en tid efter. Artikeln fick med det en betydligt bättre stadga än att bara återrapportera vad media skrev under den tiden kravallerna pågick.Yger (diskussion) 12 juni 2018 kl. 09.13 (CEST)
Ja, en vitbok är något annat än ett pressmeddelande. Över huvud bör tidningskällor ofta vara temporära och efterhand bytas ut mot andra. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2018 kl. 13.53 (CEST)
Litet sidospår: I exemplet med Göteborgskravallerna så är ju polisens version i allra högsta en partsinlaga som måste vägas mot andra källor. I det fallet är det bättre att luta sig mot de rapportböcker och analyser som getts ut av journalister och forskare. Jag tänker bl.a. på sociologidocenten Micael Björks studier och för övrigt ger Göteborgskravallerna 60 träffar i Libris, så oberoende källor saknas inte. /Ascilto (diskussion) 13 juni 2018 kl. 12.10 (CEST)
Partsinlaga eller inte, det är en text med större tyngd än tidningsreportage. Att komplettera den med forskning är givetvis utmärkt. Böcker av journalister bör däremot användas med viss varsamhet. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2018 kl. 00.58 (CEST)
Tostarpadius, på förekommen anledning: Är det din sanning eller en universell sanning?--LittleGun (diskussion) 17 juni 2018 kl. 08.47 (CEST)
Jag förstår inte anledningen till frågan, men jag betraktar det som en generell sanning som bör vara vägledande för arbetet här på Wikipedia. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2018 kl. 09.01 (CEST)
Jag använder alltså "varsamhet" som en synonym till "försiktighet", om det var oklart vad jag menade. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2018 kl. 09.11 (CEST)

Om det skulle bli olagligt att länka till en källa och skriva ut rubriken så måste ju sökmotorer över huvud taget bli olagliga eftersom det är vad de gör. /Ascilto (diskussion) 11 juni 2018 kl. 23.08 (CEST)

Först: tack alla för många bra inlägg!
Ascilto: tänkvärd invändning, jag vet inte hur de har tänkt sig där. Jag vet inte om jag grokar artikel 11 i förslagstexten i sig, alls, än (men har utgått från hur den förklarats i diverse källor).
Hur vi än vänder oss, tänker jag, är det ofta som vi för en eller annan uppgift i praktiken länkar till DN, Aftonbladet, SvD, osv, osv. Skulle det bli så absurt att till och med själva länlkningen bleve olaglig, då tänker jag att vi har fått en del problem på halsen.
Medborgares kommunikation och debatt om nyheter och liknande, och informationsinhämtning skulle försvåras, trafiken till nyhetssajter minskade med 6-14 % i Spanien när sådan lagstiftning infördes – det känns som det går emot själva idén med internet att inte få länka till sajter – lite som att förbjuda spridning av telefonnummer (vad ska man med en telefon med om man inte vet vart något nummer går?). Hur som, man får intrycket av att det hela är en lose-lose lösning. Om Google News och liknande gjort affär av att citera stora stycken nyheter, så borde det ha gått att stävja med nuvarande upphovsrättslagstiftning, tycker man. Mvh, flinga 12 juni 2018 kl. 01.19 (CEST)
Om wp av EU tvingas införa filter som tar bort/hindrar källhänvisningar, som drabbar alla användare i hela världen för att inte begå lagbrott i EU är det kanske rimligare att blockera samtliga wikimedia-siter för åtkomst för eu-baserade ip-nummer. Många språkversioner inklusive engelska, franska och spanska torde klara sig någorlunda hyfsat ändå. Skulle dessutom Duck-duck-go et co sluta visa länkar till siter med topdomän i något eu-land finns kanske förutsättning för relativt snar lagändring... Taxelson (diskussion) 13 juni 2018 kl. 20.26 (CEST)
Det blir väl omöjligt att använda EU-länkar i USA också men möjligt att använda USA-länkar i EU. Vi får byta ut våra källor till amerikanska och norska. Och vetenskapliga tidskrifter från EU lär vara historia. Edaen (diskussion) 13 juni 2018 kl. 21.17 (CEST)
En webbsida på en server utanför EU som inte är tillgänglig för EU-baserade ip:n ligger väl utanför EU:s jurisdiktion, åtminstone så länge den inte drivs av någon som uppehåller sig i EU? Lika väl som vi här skriver utan hänsyn till iransk eller ens kinesisk lag (eller har filter som hindrar sådan redigering och vi väl därför är blockerade för kinesiska ip:n), kan EU knappast hindra andra att länka/läsa vad som är länk- och läsbart på EU-siter. Den amerikanska stiftelsen och/eller den inernationella comunityn behöver (bör?) inte införa sådana tekniska självbegränsningar utan istället konstatera att EU genom hot om ohanterliga viten omöjliggör sitens tillgänglighet för dess invånare också om det sker på annat sätt än genom teknisk filtrering. (En europeisk, censurerad och med tiden innehållsligt divergerande wikipedia-klon borde tack vare CC-licensen dock vara möjlig...). Taxelson (diskussion) 13 juni 2018 kl. 22.14 (CEST)
@Taxelson: Som sagt, det blir svårt att "enforce" (hittar inget bra ord på svenska), men det är andemeningen, på samma sätt som att GDPR gäller för amerikanska företag om de har personuppgifter över EU-medborgare (och det är därför vissa amerikanska sajter nu blockar IP-adresser från EU). Det återstår att se hur det ska gå till, men det bästa vore ju om vi slapp det helt. Ainali diskussionbidrag 13 juni 2018 kl. 23.49 (CEST)

Under den tid jag följt den här frågan har jag irriterats något över hur vissa organisationer som EFF sätter sådan tilltro till vad Julia Reda säger, och att diverse teknikpublikationer okritiskt upprepar vad EFF säger. Jag gillar både EFF och Reda, men den senare har en tendens att överdriva. Det får mig att misstänka att rapporteringen om artikel 11 är överdriven.

Jag misstänker att artikel 11 snarare handlar om att förtydliga tidningars "närstående rättigheter" till artiklar de publicerar på nätet. Jag läste en EU-rapport om artikel 11 för något år sedan som jag tyvärr inte kan hitta nu, men jag vill minnas att den där motiverades med att en tidning vid ett tillfälle tvingats ta fram anställningsbevis etcetera för att bevisa att tidningen kunde hävda journalisternas upphovsrätt. Det var således inte uppenbart att tidningen hade någon egen "upphovsrätt" till artiklarna och artikel 11 införs för att fastslå detta. Den "upphovsrätt" tidningarna får blir inte mer omfattande än den som redan finns för journalister, så citat och länkar borde inte bli mindre lagliga än idag.

Alla sorters länkskatter och citatavgifter vore katastrofala och det finns starka krafter inom EU som vill införa sådana. Men det är inte uppenbart att artikel 11 är något sådant, även om det finns många som hävdar det och EU-dokument ofta försöker få artikel 11 att framstå som något som ska garantera tidningarnas fortlevnad. Vi bör därför inte göra något panikartat om det här blir lag. Väsk 13 juni 2018 kl. 22.06 (CEST)

@Väsk: Det är tyvärr inte skrämselpropaganda. Liknande lag finns redan i Tyskland och Spanien, men eftersom att de ändå inte har gett önskad effekt (mer pengar till förlagen) satsar man nu allt på ett kort och tror att man ska kunna tvinga Google et al till förhandlingsbordet om hela EU får samma lag. Ainali diskussionbidrag 14 juni 2018 kl. 00.00 (CEST)

Nu har Wikimedia Foundation släppt ett nytt uttalande om artikel 13. Ainali diskussionbidrag 15 juni 2018 kl. 18.42 (CEST)

EU-utskott säger ja till omstridd upphovsrättslag. --Allexim (diskussion) 21 juni 2018 kl. 00.07 (CEST)
Nu finns det dessutom en artikel här om förslaget. Hjälp gärna till att göra den bättre.//Hannibal (diskussion) 21 juni 2018 kl. 00.25 (CEST)

Översätta eller inte[redigera | redigera wikitext]

Jag har en fundering på en namnfråga. KHL är indelat i fyra divisioner som namngivits efter fyra stora ryska hockeyspelare. Dessa heter Bobrova, Tarasova, Charlamova och Tjernisjeva. Om vi bortser från att det sista namnet är feltranskriberat ser vi att alla slutar på 'a'. Spelarna som givit divisionerna sitt namn hette dock Bobrov, Tarasov, Charlamov och Tjernysjov. A:et kan inte vara något annat än en genitivändelse så jag funderar på att kalla divisionerna Bobrovs, Tarasovs, Charlamovs och Tjernysjovs divisioner, men jag har inte sett svensk media göra det någonstans. Å andra sidan tror jag inte de ägnat någon större tankemöda åt frågan. Vad säger Wikipedias samlade nördkunskap om detta? Är det bättre att använda en översättning eller ska vi följa strömmen och använda de namnformer som är vanligast? Machatjkala (diskussion) 10 juni 2018 kl. 17.36 (CEST)

Det kan bli rätt kul för personer som kan båda språken när man har en böjd form som grundform, the Riksdag eller the Riksdagen. Edaen (diskussion) 10 juni 2018 kl. 18.27 (CEST)
 :) Ja det ser lika kul ut som The city of Nörrkoping. Machatjkala (diskussion) 10 juni 2018 kl. 18.54 (CEST)
Jag hade skrivit Bobrovdivisionen, Charlamovdivisionen osv. mvh Aron Ambrosiani 11 juni 2018 kl. 09.59 (CEST)
Jag funderar på "Division Bobrov" o.s.v. Det bör också vara korrekt. Machatjkala (diskussion) 11 juni 2018 kl. 17.29 (CEST)
Det låter lite väl militärt. Edaen (diskussion) 11 juni 2018 kl. 17.30 (CEST)
Du har rätt men Sovjetunionens bästa hockeylag hörde till armén så jag är ändå inte säker på att det är helt fel med en militär klang. Det jag har mot "Bobrovdivisionen" är att ordet är så långt. Machatjkala (diskussion) 11 juni 2018 kl. 19.47 (CEST)
A:et är en maskulin genitivändelse (och det är ju maskulina namn det handlar om - och ryska "efternamn" har genus som Herr Putin och Fru Putina - och ägaren placeras på ryska efter det ägda: "division Putina/Putiny"). Så "Putins division"/"Putindivisionen"eller något liknande (och för damer, såklart, "Putinas division"/"Putinadivisionen" eller något liknande). Episcophagus (diskussion) 11 juni 2018 kl. 19.42 (CEST)
Ja, "Bobrovs division" låter bättre och mer svenskt än "division Bobrov". Det saknar inte heller militär klang. Svenska enheter har benämnts med genitiver: Kronprinsens husarregemente eller Rutensparres regemente. En annan variant vore "Bobrovska divisionen" (jämför Jägerhornska regementet). Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2018 kl. 08.30 (CEST)
dawp har valt en bestämd form (med bindestreck) för dessa ishockeyligor: da:Bobrov-divisionen, da:Kharlamov-divisionen, da:Tarasov-divisionen och da:Tjernysjov-divisionen. Med eller utan bindestreck så är väl bestämd form att föredra framför "Division Bobrov" och så vidare. --Larske (diskussion) 12 juni 2018 kl. 08.45 (CEST)
Jag håller emd om att det låter militärt, oberoende av hur man skriver det, förmodligen på grund av inblandningen av de ryska namnen. För mig är Bobrovdivisionen det självklara svenska namnet i så fall. Men, jag skulle vilja ifrågasätta namngivning generellt för KHL och NHL, fast det är lite off-topic:
  • Vi kallar det "konferenser", det är möjligen halvetablerat i hockeysammanhang för NHL, men det är egentligen ganska slött. Eastern respektive Western Conference funkar såklart för NHL (och NFL). Men jag vill påstå att det är "divisioner" på svenska.
  • Vi kallar det Eastern och Western Conference i KHL, det vill jag hävda är direkt felaktigt. Jag kan inte de krylliska bokstäverna, och står det verkligen "Eastern Conference" respektive "Western Conference" är det såklart jag som har fel.
Är det alltför radikalt och utanför POMMF att översätta "Konferens" med division och Bobrovdivision med Grupp Bobrov etc.?--LittleGun (diskussion) 12 juni 2018 kl. 09.32 (CEST)
Från Континентальная хоккейная лига
Команды
Западная конференция
Komandy
Zapadnaja konferentsija
Jo, de använder "konferentsija" och zapadnaja betyder västliga. Det är ganska slött, eller USA-tufft, på ryska också. Edaen (diskussion) 12 juni 2018 kl. 09.45 (CEST)
Hehe. Men de använder ändå "Västliga konferensen". Inte "Western Conference". Då borde vi skriva "Zapadnaja konferentsija", och om vi menar att konferens är etablerat namn för den typen av indelning på svenska så förtydligar vi att det betyder Västliga konferensen.--LittleGun (diskussion) 12 juni 2018 kl. 09.56 (CEST)
Ryska använder ofta adjektiv när vi skriver ihop så jag tror Västkonferensen skulle vara mest korrekt, men vi säger inte så. Västra konferensen är bäst och kopplingen till NHL är uppenbar. Machatjkala (diskussion) 12 juni 2018 kl. 10.17 (CEST)
Bindestreck gör ett namn som "Tjernysjovdivisionen" något mer lättläst: "Tjernysjov-divisionen". Min rekommendation - som man såklart kan strunta i... Episcophagus (diskussion) 12 juni 2018 kl. 11.04 (CEST)
Låter som något som deltog i slaget vid Kursk eller på Aleksandr Ragulins glansdagar.Episcophagus (diskussion) 12 juni 2018 kl. 11.08 (CEST)
Man brukar inte använda så mycket bindestreck i svenskan längre. Dock kommer vi säkert använda det p.g.a. radbrytning i tabellerna, men i löpande text skulle jag nog undvika det.Machatjkala (diskussion) 12 juni 2018 kl. 13.09 (CEST)
I sådana sammansättningar använder man det normalt i danskan men inte i modern svenska. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2018 kl. 13.51 (CEST)

Då Helsingfors har ett lag i KHL bevakas de följdaktligen av lokal svenskspråkig media. De verkar övervägande använda Bobrov-divisionen och västra konferensen. Här är två exempel:

"Jokerit leder Bobrov-divisionen och håller ett fast tag om andraplatsen i västra konferensen, tjugo poäng bakom överlägsna konferensettan CSKA." Hufvudstadsbladet 17 januari 2016

"Jokerit behövde en poäng för att säkra segern Bobrov-divisionen och samtidigt knipa andraplatsen i den västra KHL-konferensen." -- Svenska YLE 26 december 2016

bbx (diskussion) 12 juni 2018 kl. 18.45 (CEST)

Ja, konferens verkar vara en vedertagen term på svenska för en idrottslig sammanslutning som gör upp i serier och/eller gruppspel. Den används genomgående i rapportering från NFL, NHL och KHL. Språkrådet, TT-språket och hos ordböcker kan inte jag finna det som idrottslig term däremot.--LittleGun (diskussion) 12 juni 2018 kl. 19.31 (CEST)

Om jag sammanfattar diskussionen så här långt förordas Bobrovdivisionen med eller utan bindestreck klart före de andra alternativen, men som jag tolkar svenska skrivregler ska något bindestreck inte användas eftersom det inte är en tillfällig sammansättning./Machatjkala (diskussion) 22 juni 2018 kl. 16.32 (CEST)

Wiki Loves Yerevan International edit-a-thon[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Armenia logo.svg

For the purpose of increasing the number of Yerevan related content in the Internet, Wikimedia Armenia announces international one-month edit-a-thon from June 15 – July 15, 2018. You are kindly invited to get involved and start editing and improving articles about Yerevan.

Hope you'll enjoy editing and have fun during this interesting process.

One participant from the first 15 most written language Wikipedias with the most points will be invited to Yerevan to join the events organized in the frames of Yerevan 2800th anniversary. For more details please visit the edit-a-thon page on Meta.

See you soon in sunny Yerevan!--Lilit (WM AM) (diskussion) 14 juni 2018 kl. 14.03 (CEST)

DN:s arkiv gratis för unga[redigera | redigera wikitext]

Dagens Nyheter har nu ett erbjudande för unga mellan 18 och 25 där man bl.a. kan få gratis tillgång till deras historiska arkiv som varar fram till den 15e september. Det finns kanske någon som kan ha nytta av det. --Vesihiisi (diskussion) 15 juni 2018 kl. 09.02 (CEST)

Som ett komplement, för den som är äldre än 25 eller intresserad av annat än DN, går det att genom Wikimedia Sveriges referenstillgångsprojekt få tillgång till böcker, databaser och andra källor. Hör av er här, där eller på annat sätt om ni är intresserade. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 19 juni 2018 kl. 09.08 (CEST)

Negativt besöksrekord?[redigera | redigera wikitext]

Antalet besökare på SvWp den 14 juni borde kanske komma in i Guinness rekordbok? https://tools.wmflabs.org/pageviews/?project=sv.bywiki.com&platform=all-access&agent=user&range=latest-20&pages=Portal:Huvudsida /Dagsuddare (diskussion) 17 juni 2018 kl. 10.58 (CEST)

Enwp är också drabbat https://tools.wmflabs.org/pageviews/?project=en.bywiki.com&platform=all-access&agent=user&range=latest-20&pages=Main_Page Thoasp (diskussion) 17 juni 2018 kl. 11.06 (CEST)
Om jag fattar det rätt fixas felet på måndag. Ainali diskussionbidrag 17 juni 2018 kl. 12.22 (CEST)

Begreppen antal besökare respektive nöjda besökare[redigera | redigera wikitext]

Antal besökare säger inget om nöjda besökare, det vill säga, att besökaren fick den information som vederbörande letade efter. Jag besöker ofta sv:WP men hittar inte alls den information som jag söker efter och byter då till en:WP där jag finner det jag söker, men på engelska. Det ger sv:WP besöksstatistik men inte nöjda besökare. Mina två ören... 83.233.110.131 17 juni 2018 kl. 12.34 (CEST)
Jag blir inte missnöjd bara för att jag ibland inser att vår täckning vad gäller exempelvis tyska professorer och engelska författare alltjämt lämnar mycket i övrigt att önska. Att man då och då måste söka sig vidare är inte nödvändigtvis ett underbetyg att svwp. Det handlar om att vi som ett litet språkområde har färre artiklar inom områden som inte lämpar sig för att komplettera med bot. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2018 kl. 16.26 (CEST)
Fast vissa saker kan förbättras med hjälp av prioritering. Vi har väldigt många basartiklar som är betydligt sämre än nödvändigt. De artiklarna har (eller borde ha) många besökare.--Paracel63 (diskussion) 17 juni 2018 kl. 16.32 (CEST)
Prioritering vore bra. Om fler skreve om tyska professorer istället för om dagsländor inom musikvärlden vore mycket vunnet. Tostarpadius (diskussion) 17 juni 2018 kl. 17.00 (CEST)
Man skulle nästan kunna tro att det var din åsikt, men då hade du ju skrivit det. Så vi får leva med att det är så.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2018 kl. 20.41 (CEST)
Vi kan diskutera i all oändlighet huruvida tyska professorer eller artiklar inom folkhälsa eller hållbar utveckling är viktigast att prioritera, men jag tror att det är bra för allmänhetens långsiktiga förtroende för Wikipedia att även de artiklar som efterfrågas mest har grundläggande information i sig. Ainali diskussionbidrag 17 juni 2018 kl. 19.10 (CEST)
Problemet med prioritering är att det svårligen kan göras på individnivå, dvs. någon som brinner för tyska professorer förmodligen skulle ha svårt att utveckla ett snarlikt intresse för dagens populärkulturella fluga. Själv skulle jag snarare sluta redigera helt än ägna en minut av min tid åt "de artiklar som efterfrågas mest" vilka troligtvis handlar om något som visas på teve; jag har nämligen svårt att hantera rörliga bilder och har därför i stort sett inga kunskaper om idrott eller populärkultur (ämnen som brukar ligga högt upp på besökslistan). Därför känner jag mig träffad av detta prat om "prioritering". Nåväl, här är en tysk professor speciellt för @Tostarpadius. --Vesihiisi (diskussion) 17 juni 2018 kl. 20.05 (CEST)
Varför skulle tyska professorer vara viktigare att ha artiklar om än moderna musiker? De sistnämnda lär i alla fall få fler besökare. /ℇsquilo 17 juni 2018 kl. 20.24 (CEST)
Jag sade inte att tyska professorer är viktigare än moderna musiker. Jag sade att det är viktigt att man får skriva om det man vill, helt oavsett allmänintresse. Det är viktigt att Tostarpadius och jag fortsätter att skriva om obskyra professorer – för inte kommer vi att med stor entusiasm sadla om till moderna musiker bara för att det skulle vara bättre för Wikipedias anseende bland läsarna. --Vesihiisi (diskussion) 17 juni 2018 kl. 20.35 (CEST)
Själv tycker jag redigeringen ska vara luststyrd. Jag blir livrädd när det pratas om prioritering och att Wikipedia är ett jobb. Så gärna fler tyska professorer, så länge ingen förhindras att skriva om idrottsmän. Till exempel Eyjafjallajökull som till och med 15 april 2010 förmodligen var Wikipedias minst besökta artikel. Men när den stoppade all flygtrafik i Europa så fanns det redan en artikel. Vem vet vad en tysk professor kan ställa till med om de får lite tid på sig. Men då har Wikipedia redan en artikel.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2018 kl. 20.38 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Vi skall inte se motsatsförhållanden mellan olika ämnen, då vi har obegränsat utrymme. Vad svenskspråkiga Wikipedia behöver är fler personer, med olika intresseområden, som bidrar till att utveckla uppslagsverket och täcka in många områden, det må vara historia, litteratur, konst, fysik, kemi, informationsteknik, geografi, film, filosofi, tyska professorer eller orter i fjärran land. Ingen skall tvingas att skriva om det som efterfrågas mest – vi är inte ute efter att jaga klick, så som många tidningar gör, utan att ha en bredd, som gör att den som söker finner det den söker, dessutom med en kvalitet, som gör att läsaren blir nöjd. Dessutom kanske personen finner något oväntat, som den inte var ute efter när den började läsa. Kanske var det riktigt intressant att läsa om den tyska professorn, som man aldrig hade hört talas om tidigare?--Historiker (diskussion) 17 juni 2018 kl. 20.44 (CEST)
sv:WP kan inte vara bäst på allt, men av någon anledning verkar det som om vissa tror det. I och med att sv:WP ligger så högt i ranking gällande antal artiklar så förväntar sig många att de ska finna det de söker, men så är icke fallet. Många som jag talat med påstår att de finner undermåliga artiklar som skapar mer förvirring än kunskap och vänder sig därför till en:WP. Finns det någon mätning gjord gällande detta? 83.233.110.131 17 juni 2018 kl. 20.50 (CEST)
Att man skriver om det man vill är det enda möjliga. Ingen vill vara med annars. Men det finns inget som hindrar att någon tar fram vad som trendar på svenska Google och publicerar det någonstans som inspiration för artiklar som behöver utökas eller skapas. Det kommer säkert finnas många som vill skriva om det som dyker upp. Det kan bli ämne för månades uppdrag, tävlingar m.m. om vi vill öka motivationen. Men egentligen tror jag inte det behövs. Många tycker det är kul att skriva om sådant som många läser. Machatjkala (diskussion) 17 juni 2018 kl. 20.56 (CEST)
Om ingen förstått detta, så betyder inte ett besök på en artikel att den som besökte artikeln blev nöjd med informationen. Har det gjorts någon undersökning gällande detta? 83.233.110.131 17 juni 2018 kl. 21.04 (CEST)
Det är en bra poäng och jag är säker på att såna har gjorts, men inte lika säker på att de gjorts på svenskspråkiga Wikipedia, vilket vore intressant. Att vi hade ett lågt förtroende, men har fått ett stort förtroende tycker jag är uppenbart när man ser på vilka som vill samarbeta med Wikimedia Sverige, i allmänhet för att de uppskattar Wikipedia. Som UD, Sveriges museer, universitet etc. Det förtroendet hade vi inte haft om inte den absoluta lejonparten av besök resulterat i en nöjd läsare.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2018 kl. 21.19 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Kvalitén på artiklar varierar mellan ämnen och språkversioner. Söker du information om svenska förhållanden, är svenskspråkiga Wikipedia i de flesta fall bäst, medan vetenskap troligen är mer omfattande på engelskspråkiga Wikipedia. Tyskspråkiga Wikipedia är rätt ställe om du är intresserad av filosofi. Själv anser jag att svenskspråkiga Wikipedia är uselt när det gäller IT, vilket kan ha sin grund i att IT-informationen rent generellt är skriven på engelska och de IT-intresserade därför söker sig till engelskspråkiga Wikipedia. Jag anser dock att vi borde ha korta, men korrekta och informativa, IT-artiklar på svenska. Vill läsaren fördjupa sig, är den engelska artikeln bara ett klick bort.--Historiker (diskussion) 17 juni 2018 kl. 21.20 (CEST)
När jag står i montern på Bokmässan brukar jag fråga besökarna vad de tycker om Wikipedia och om de finner det de söker efter, och de flesta brukar vara nöjda, både med sökresultat och innehållet. Det är ingen vetenskaplig undersökning, utan ett sätt att höra hur Wikipedia uppfattas av dem som jag talar med.--Historiker (diskussion) 17 juni 2018 kl. 21.25 (CEST)

Om man använder svenska myndigheter som en måttstock då det gäller kvalitet, så kan jag bara ruska på huvudet, dra på på munnen snett och säga "pfff". De ger sitt stöd vitt och brett numer till alla som håller sig på mattan. Jag har aldrig hört att sv:WP är en god källa gällande information. 83.233.110.131 17 juni 2018 kl. 21.30 (CEST) Add: Wikipedia som helhet är dock bra! 83.233.110.131 17 juni 2018 kl. 21.34 (CEST)

@83.233.110.131: Då kan du få höra det nu: jag tycker att sv:WP är en god källa gällande information. Ainali diskussionbidrag 17 juni 2018 kl. 21.43 (CEST)
Att jag skulle få höra det från medlemmar var förväntat, så klart. Mitt företag säger också att vi är världsledande, även om så inte är fallet. Floskler är jag van med, tyvärr 83.233.110.131 17 juni 2018 kl. 21.47 (CEST)
En undersökning vore givetvis intressant. Men att många verkar nöjda är inte förvånande - de kommer ju tillbaka! Ett skäl till att det kan vara så är att vi ofta har artiklar på en betydligt högre detaljnivå än de flesta söker. Det skulle förklara de positiva vibbar vi får trots ojämn kvalité och mycket kvar att göra. Machatjkala (diskussion) 17 juni 2018 kl. 21.53 (CEST)
Ok, om ni inte heller visste det tidigare så topprankas svenska WP-artiklar när man google-söker på svenska, därav det stora besöket 83.233.110.131 17 juni 2018 kl. 22.04 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Det är viktigt att inte vara självgod, och tycka att allt är bra med det som ligger en nära. Man måste alltid reflektera och fundera över vad som kan göras bättre och hur det kan utvecklas. Man skall också lyssna på kritik. Kritik behöver dock vara specifik, för att ge möjlighet till åtgärder. @83.233.110.131: Min fråga till IP-numret är om du kan ge lite konkreta exempel på undermåliga och förvirrande artiklar, eller åtminstone inom vilka ämnesområden bristerna finns?--Historiker (diskussion) 17 juni 2018 kl. 22.08 (CEST)
Ämnesområden där undermålig information finns är teknik, geografi och biologi (plantae) 83.233.110.131 17 juni 2018 kl. 22.17 (CEST)
Om du nu är så missnöjd med svenskspråkiga Wikipedias kvalité på artiklarna är du välkommen att bidra. Annars tycker inte jag att du ska klaga, de flesta som bidrar här gör det frivilligt. YesDi (diskussion) 17 juni 2018 kl. 23.49 (CEST)
Jag instämmer med YesDi. Vad gäller prioriteringar har jag givetvis ingenting emot artiklar om moderna musiker (om vi nu inte på grund av ny lagstiftning tvingas koncentrera oss på det som ligger långt tillbaka i tiden, vilket vore en kvalitetsfördel, bland annat därför att artiklarna då inte skulle riskera lika många redigeringskrig om detaljer). Det är dem som bara har ett antal visningar på Youtube och med största sannolikhet snart är glömda jag skulle vilja se färre av. Blir de berömdheter kan de få biografier då, det brådskar inte. Men jag är den siste att vilja begränsa användarnas kreativitet. Det är det fria ämnesvalet som är vår styrka. Det lockar skribenter. Systematisk avbetning gör det inte på sätt, även om den har sina poänger. Det verkar dock som att projektformen har haft sin tid. Tostarpadius (diskussion) 18 juni 2018 kl. 07.55 (CEST)
YesDi, låt oss ta ett exempel. Vi sitter på jobbet och diskuterar olika hårddisktyper och kommer in på benämningen SATA 600. Någon söker på sv:WP och får inga träffar. Menar du att jag ska skriva om något jag inte vet något om? Eller menar du att jag ska översätta från en:WP där det finns information? Klargör gärna hur "Om du nu är så missnöjd med svenskspråkiga Wikipedias kvalité på artiklarna är du välkommen att bidra" är tänkt. Som ni säkert vet behöver man en dator av något slag för att läsa det som står på Wikipedia, inte döda tyska forskare. (SATA 600 har med datorer att göra, för den som inte vet det) --83.233.111.114 18 juni 2018 kl. 20.01 (CEST)
Jag menade att du kunde bidra i ett ämne som du är lite mer insatt i eller intresserad av. Om du saknar en artikel på sv:WP kan du alltid lägga in ett förslag i önskelistan (även om det kan ta väldigt lång tid innan själva artikeln skapas) eller läsa en:WPs artikel. Det finns inget som hindrar dig från att leta information om hårddisken på en av sida än Wikipedia (förmodligen finns det bättre detaljerad information på en webbplats som bara handlar om datorer och hårddiskar). Jag tror iallafall inte vi kommer särskilt mycket längre i den här diskussionen, antingen får du acceptera innehållet som finns här eller hjälpa till och förbättra det i ämnen du känner att du kan bidra i. YesDi (diskussion) 18 juni 2018 kl. 20.15 (CEST)
Jag håller med om att vi förmodligen inte kommer längre i denna diskussion gällande ditt ämne, YesDi. Vad gäller besöksträffar på sv:WP så kan man se det som att bra information finns bara ett klick bort, även om det räknas som besöksträffar på sv:WP. --83.233.111.114 18 juni 2018 kl. 20.22 (CEST)

Nu verkar det finnas sidvisningsdata från 14 juni, se till exempel här och här. --Larske (diskussion) 18 juni 2018 kl. 20.17 (CEST)

@83.233.110.131: Tack för dina exempel på ämnesområden med brister, och ditt exempel med hårddisken hör till IT-området, som jag skrev om ovan, och bekräftar att vi behöver göra mer inom det området.--Historiker (diskussion) 18 juni 2018 kl. 21.04 (CEST)
Som jag ser det finns det självklart skäl att vara självkritiska, mer självkritiska än vi ofta är. Därmed inte sagt att många av svaromålen här innehållit relevanta poänger. Vad som redigeras här beror ju på vad de aktiva wikipedianerna intresserar sig för. Likafullt skriver vi ett uppslagsverk och då är det ju värt att fundera över vad som är våra svagheter jämfört med andra. Några att enkelt jämföra med är ju engelskspråkiga wikipedia. De har helt klart ett helt annan aktivitet, de har över tio gånger så många aktiva skribenter, och betänker man antalet potentiella bidragsgivare är skillnaden betydligt större. Tittar man på användare totalt har engelskspråkiga wikipedia över femtio gånger fler. Trots det finns det ju vissa områden där vi faktiskt är bättre. Jag ser inget skäl att jämföra oss med Ugglan som är ett över 100 år gammalt uppslagsverk. Ugglan finns redan fritt tillgänglig via runeberg. Jag kan inte se att vi skulle göra oss ganska överflödiga om vi enbart skulle skriva om 100 år gamla ämnen, oavsett om vi tycker att de också bör finnas med här. I stället återkommer som annars till att jämföra oss med NE, och då med den visserligen nu 18 år gamla Nationalencyklopedien multimedia plus med ungefär 200.000 artiklar eftersom det är den jag har tillgång till. Jag vet inte heller om man kan få nätupplagan sorterad bokstavsvis, någon som har tillgång till den kanske kan svara på det och göra en egen analys. Där är det ju så att vi har många gånger fler artiklar. Ofta är de dock korta, dessvärre oftare när det gäller centrala ämnen än perifera. Vissa av våra artiklar är ämnen som aldrig skulle platsa i en traditionell encyklopedi. Gott så, vi har en ambitiös målsättning med stort omfång, och de kan vi ju ha men skall man se till värdet som uppslagsverk är det ju viktigt att centrala ämnen inte saknas. Jag bedömmer att ungefär 20 % av artiklarna där saknar uppslagsord här på wikipedia. Vad saknas då? Ja, jag ser ju att det är ämnen som fallit mellan stolarna. Äldre biografier som finns i Ugglan eller Svensk uppslagsbok finns vanligen redan med här. Det är 1900-talspersoner som saknas. Och då inte svenska riksdagspolitiker, nazistiska krigsförbrytare, amerikanska senatorer, svenska filmskådespelare, fotbollsspelare eller de övriga ämnen som betats av här. Man skulle kunna tro att konstnärer är täckta men det är främst bildkonstnärer som ännu har artiklar här. Keramiker, textilkonstnärer, silversmeder, glaskonstnärer saknas fortfarande. Men svenska gäller det i första hand namn som uppmärksammats efter slutet av 1900-talet. Biografier är väl annars inte det område där vi är sämst. Snarast är det specialbegrepp, vetenskapliga tidskrifter och en rad andra områden som hamnat mellan stolarna. Och vi är helt klart sämst i områden rörande ickesvenska ämnen. Om man tar breda områden som länder konstaterar jag att vi i allmänhet är okej vad gäller historia. Andra områden är vi dock helt klart undermåliga, Italiensk litteratur innehåller i stort sett ingenting - många av våra motsvarande artiklar är ofta bara uppräkningar och namedropping, likaså ämnen som Frankrikes konsthistoria är någon börjat lite grann och slutat på 1300-talet varpå artikeln även här bara innehåller namedroppinglistor på konstnärer. Ett område där jag upptäckte att vi närmast helt saknade information var om länders geologi. Över huvud taget är de flesta länders geografi extremt dåligt beskrivna - vanligen även här bara namedroppinglistor över städer och landskap och sällan något om landets beskaffenhet. Breda ämnen som Keramik innehåller ju ofta nästan ingenting. Vanligen för att de är svåra att skriva eftersom de kräver sammanfattningar - vanligen är ju snäva områden om en verkstad, en keramiker, en ovanlig keramisk teknik mycket längre och mycket fylligare.
Som ovan påpekats bygger ju dock wikipedia på att skribenter frivilligt tar sig an att skriva artiklarna som saknas.FBQ (diskussion) 18 juni 2018 kl. 22.31 (CEST)

sv:Wikipedia skulle enkelt kunna presentera mer om tyska professorer[redigera | redigera wikitext]

Frågan är väl om röda länkar är bättre än kunskap? Om det som finns i Wikidata presenterades i sv:Wikipedia när artikel saknas skulle det bli enklare för läsaren att lära sig mera se diskussion "Länkar saknas då wikipedia/wikidata vet mer än svenska wikipedia" Logiken idag är att en artikel kan ha Wikidata info via mallar ex. {{Faktamall biografi WD}} men har ingen Wikidata info om artikel saknas... tror dock att inloggad användare kan aktivera att sökning också sker i Wikidata.... - Salgo60 (diskussion) 18 juni 2018 kl. 11.29 (CEST)

Röda länkar är den bästa sporren till artikelskapande. Vid sökning hamnar man på Wikidata. Det räcker. Tostarpadius (diskussion) 18 juni 2018 kl. 14.01 (CEST)
Jo och kanske det är sv:Wikipedias viktigaste roll att få många personer att skriva många artiklar
Som jag visar på min sida så kanske Wikidata mer skall vara ett "kunskapsnav för datorer" motsvarande vad Wikipedia är för människor idag - Salgo60 (diskussion) 18 juni 2018 kl. 15.20 (CEST)

Veckans tävling – Sommar i P1 2018[redigera | redigera wikitext]

Årets Sommar i P1 börjar med Claes Månsson och slutar med Rennie Mirro. Årets Sommar i P1 börjar med Claes Månsson och slutar med Rennie Mirro.
Årets Sommar i P1 börjar med Claes Månsson och slutar med Rennie Mirro.

Vid midnatt startar en ny veckans tävling. Vi ägnar oss åt Sommar i P1, en programserie som har många lyssnare = många besök på Wikipedia. Välkomna att bygga ut våra artiklar om årets sommarvärdar och skapa artiklar om dem som ännu inte har artiklar. Tänk bara på att en sommarvärd inte automatiskt är relevant som Wikipedia-artikel, så var noga med källorna i sådana fall. Lycka till! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 17 juni 2018 kl. 16.47 (CEST)

Även trädflytt i Kiruna...[redigera | redigera wikitext]

@Axel Pettersson (WMSE), Ainali, Lantgård, ArildV: Man ska flytta ett antal träd, för att nyplanterade växer för långsamt. Mer info här: [2]. // Zquid (diskussion) 18 juni 2018 kl. 15.42 (CEST)

Är några av de flyttade träden relevanta för egna artiklar eller Wikidataobjekt? Ainali diskussionbidrag 18 juni 2018 kl. 21.48 (CEST)
@Ainali: Njae, det tror jag inte. Jag tänkte detta mer som allmänt "FYI" / "För kännedom" till de som är intresserade av projektet. Kanske nån är i krokarna och vill fotografera? Man kan lägga in i artikeln att även träd flyttas, men jag har inte hunnit mer än till en fundering på det. // Zquid (diskussion) 18 juni 2018 kl. 22.32 (CEST)
Inte de enskilda träden, men trädflytten som projekt kanske kan vara relevant, antingen som egen artikel eller som en del av Kiruna stadsomvandling. /ℇsquilo 19 juni 2018 kl. 11.15 (CEST)
@Esquilo: Det är alltid trevligt att veta att man inte är ute och cyklar, så tack för ditt medhåll i det jag skrev! :-) // Zquid (diskussion) 21 juni 2018 kl. 10.28 (CEST)
Instämmer med Esquilo. --Allexim (diskussion) 21 juni 2018 kl. 18.18 (CEST)

Praxis kring att skriva "död okänt år"?[redigera | redigera wikitext]

Vad har vi för praxis kring detta numera? Om personen ev. lever, så tycker jag att det kan bli lite obehagligt för vederbörande om vi skriver "Kalle Karlsson, född 1925 i Xstad, död okänt år, var en svensk blablabla...". Jag anser att är att om en person är född år 1900 och framåt bör vi inte skriva "död okänt år" i ingressen och lägger inte heller in kategorin Kategori:Dödsår saknas i artikeln. (Och Kategori:Avlidna okänt år) bör endast användas för de som man med visshet vet att dödsåret är okänt, t.ex personer från Antiken.) / Elliotea (diskussion) 18 juni 2018 kl. 19.59 (CEST)

Det låter vettigt, med tillägget att det kan läggas in i mer nutida personers biografier i de ovanliga fall då det finns källor som hävdar att personen är död men att det inte går att hitta källa för årtal. --AHA (diskussion) 18 juni 2018 kl. 20.04 (CEST)
För personer födda efter säg 1916/1922 håller jag med dig. För en peron född före dess är det enkelt söka med google det kommer ofta upp uppgifterna från Ratsit etc och det går då konstatera personen lever. För de fall där ingen info kommer upp kan man sedan söka på dödsannonser etc.Yger (diskussion) 18 juni 2018 kl. 20.22 (CEST)
Tänkte gå igenom dessa mot Sveriges dödbok 1901-2013 . Och det var den första posten Eric Svensson som fick mig att reagera och skriva detta. Jag tycker att det är bättre att förutsätta att nån i 90-årsåldern lever, tills vi har en källa som visar på motsatsen, än att automatiskt förutsätta att de nog är döda för att de är gamla. Hursomhelst borde nån iaf gå igenom dessa med en bot och märka om de som felkategoriserats som Kategori:Avlidna okänt år som bör vara Kategori:Dödsår saknas. / Elliotea (diskussion) 18 juni 2018 kl. 20.46 (CEST)
Och här är en lista på cirka 150 artiklar med frasen "född...19??....död okänt år" in ingressen. Det är nog i stort sett samma som du fick fram med PetScan. --Larske (diskussion) 18 juni 2018 kl. 21.04 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Vad hände med kategorin Kategori:Möjligen levande personer? //Vätte (diskussion) 18 juni 2018 kl. 21.08 (CEST)
Givetvis ska man utgå från att de lever tills motsatsen bevisats om det inte gått kanske 100 år./Pontuz (diskussion) 18 juni 2018 kl. 23.03 (CEST)
När jag har letat dödsdatum har jag saknat en lista som är begränsad till personer med Sverigekoppling. Det är tungrott att öppna den ena efter den andra för att konstatera att den inte kan finnas i Sveriges Dödbok då den inte alls haft med Sverige att göra./Pontuz (diskussion) 18 juni 2018 kl. 23.03 (CEST)
Jag ser inget skäl att skriva "död okänt år" för personer födda före 1900 heller. Att artikeln är baserad på en källa från personens levnad där födelseåret saknas är ju inget skäl att skriva att dödsåret är okänt, det är möjligen okänt för artikelförfattaren. Gäller det medeltida personer eller motsvarande kan man möjligen skriva det, eller hellre när den senaste källan omtalar personen i livet och när den första omtalar personen som avliden, men kan inte se att det behövs något "död okänt år" för det.FBQ (diskussion) 18 juni 2018 kl. 23.19 (CEST)
@Pontuz: Då kan du kanske ha lite nytta av en lista som inte tar upp alla artiklar som ligger i Kategori:Avlidna okänt år eller Kategori:Dödsår saknas (som sammanlagt är 2 263 artiklar) utan som dessutom är begränsad till artiklar vars objekt i Wikidata antingen har sin födelseort (P19) i land (P17) Sverige (Q34) eller som har nationalitet (P27) Sverige (Q34). Då blir det "bara" 428 artiklar (19 procent) kvar i listan med lite större chans att hitta något dödsdatum i Sveriges Dödbok.
--Larske (diskussion) 19 juni 2018 kl. 00.08 (CEST)
Tack så mycket!/Pontuz (diskussion) 19 juni 2018 kl. 06.44 (CEST)

Det borde vara rekommenderad praxis att använda Wikipedia:Persondatafrågor. Det mesta reds ut om det hamnar där. Tostarpadius (diskussion) 20 juni 2018 kl. 19.03 (CEST)

Wikimediarörelsens strategiarbete[redigera | redigera wikitext]

Wikimediarörelsens strategi antogs förra året, och nu pågår fas två i processen, vilken innebär att fastställa hur rörelsen behöver förändra strukturer, resurser och sätt att arbeta för att kunna nå de mål, som lades fast i den strategiska inriktningen. Den nu pågående fasen inleddes vid Wikimedia Conference i Berlin i april i år, och nu pågår arbetet med att sätta ihop arbetsgrupper, som kommer att arbeta under perioden juli 2018–juni 2019. I en tredje fas kommer arbetet att inriktas på implemntera de föreslagna förändringarna (juli 2019–juni 2020).

Nio arbetsgrupper om 10–15 deltagare, skall nu sättas samman. Grupperna kommer att arbeta med olika teman, och skall bestå av personer med olika bakgrunder och erfarenheter. Den som är intresserad av att deltaga i någon arbetsgrupp, kan anmäla sitt intresse senast den 25 juni.--Historiker (diskussion) 18 juni 2018 kl. 21.52 (CEST)

Intresserade som kan tänka sig att lägga i snitt 5 timmar i veckan i nio månader på arbetsgruppen alltså. Det är ett stort åtagande, men med mycket stort inflytande. Ainali diskussionbidrag 18 juni 2018 kl. 22.22 (CEST)

Trevlig midsommar![redigera | redigera wikitext]

Strawberry of the Saleya market in Nice 2.jpg

Jag önskar er en trevlig (midsommar)helg, oavsett om ni firar / tar det lugnt / gör nåt annat! -- Zquid (diskussion) 19 juni 2018 kl. 14.39 (CEST)

@Zquid: Tack! Önskar dig och alla wikipedianer detsamma! Mvh --Allexim (diskussion) 21 juni 2018 kl. 18.21 (CEST)
Glad midsommar! /Pontuz (diskussion) 22 juni 2018 kl. 15.50 (CEST)

Redigeringskrig med IP-hoppande motpart[redigera | redigera wikitext]

Hej, jag har lagt upp en ny punkt på Aktuella diskussioner då ett IP-nummer har starka åsikter angående hur flaggor ska användas i artiklar om MMA-evenemang (se Diskussion:UFC Fight Night: Volkov vs. Struve där diskussionen tidigare förts). I stället för att avvakta och låta fler personer komma till tals använder personen flera olika IP-nummer för att genomföra förändringar i ett stort antal artiklar i strid med rådande praxis. Det vore bra om fler användare kunde dela med dig av sin syn på saken så att IP-hopparen kanske lugnar ned sig. Då MMA är ett ganska smalt ämne antar jag att det är samma person som tidigare har redigeringskrigat med Yger i Chabib Nurmagomedov. Ma805 (diskussion) 19 juni 2018 kl. 14.59 (CEST)

Förtydligande: Jag är ingen IP-hoppare, jag bytte IP-adress då Ma805 missbrukade sina adminrättigheter. Diskussionens senaste inlägg var i mars, det fanns inget mer att vänta på. 2.69.102.115 19 juni 2018 kl. 15.06 (CEST)
Då får jag nog också lova att förtydliga: ”Missbruket” syftar alltså på att jag blockerade IP-nummret i 4 minuter i syfte att göra personen uppmärksam på att jag lagt upp en blänkare på AD och att vi därför borde invänta fler användares yttranden. Efter avblockeringen har IP genomfört förändringar i ett femtiotal artiklar. Ma805 (diskussion) 19 juni 2018 kl. 15.18 (CEST)
Förtydligande igen: Jag hade redan skrivit i diskussionen, så det är ett lamt argument för din handling, kallas missbruk. 2.69.102.115 19 juni 2018 kl. 15.23 (CEST)
Vi kan inte ha regionala flaggor för alla tävlingar, det skulle bli obegripligt. Enligt International Mixed Martial Arts Federation så är varken England, Skottland eller Wales medlemmar medan Storbritannien är medlem (Nordirland är dock medlem, separat från Storbritannien). Om man gör som Ma805 förespråkar kan vi lika gärna i skytteligor i bl.a fotbollsligor använda Kataloniens flagga för katalanska personer, detta skulle bli kaos. Vad ska man göra för du ska förstå att flaggorna representerar vad de tävlar för, inte för att visa var de kommer ifrån? (Att de tävlar individuellt är totalt irrelevant). 2.69.102.115 19 juni 2018 kl. 15.23 (CEST)
Ok. Nu har ni uppmärksammat gemenskapen på saken. Kan ni ta diskussionen på annan lämplig plats. Edaen (diskussion) 19 juni 2018 kl. 15.34 (CEST)
Diskussionen fortsättter nu på Diskussion:UFC Fight Night: Volkov vs. Struve. Roufu (diskussion) 19 juni 2018 kl. 16.57 (CEST)

Korssökning mellan sida och användare[redigera | redigera wikitext]

Jag har gjort en ny finess som tillåter korssökning mellan sida och användare. Den kan kryssas i här. Den lägger till en knapp längst upp i högra hörnet på historiksidor. När man klickar på knappen öppnas en dialogruta där man skriver in användarnamnet (och optionellt hur många resultat man maximalt vill ha). Sedan trycker man på enter eller "Sök".

Features:

  1. Den ska ge förslag på användarnamn så att man inte behöver skriva lika mycket (det här fungerar tyvärr dåligt i Firefox och troligtvis inte alls i Safari)
  2. Den tillåter att man laddar in fler resultat genom att klicka på "Fortsätt" under resultattabellen (knappen visas bara om det faktiskt finns fler resultat att hämta)
  3. Den accepterar ett användarnamn i URL-parametern editsbyuser vilket gör att man kan skapa länkar i förväg som automatiskt öppnar dialogrutan och utför sökningen vid sidladdning. Den här parametern läggs automatiskt till i adressfältet vid sökning, vilket gör det lätt att dela med sig av sådana direktlänkar. Exempel:
    https://sv.bywiki.com/w/index.php?title=Fluor&action=history&editsbyuser=Nirmos

Feedback välkommen. Nirmos (diskussion) 21 juni 2018 kl. 20.42 (CEST)

Facebook like thumb.pngGillar Verkar mycket användbart! En spontan önskelista:
  1. En fönsterstorlek som bättre utnyttjar skärmens bredd och höjd, eller möjlighet att "dra i kanterna" för att ändra storleken. Nu blir det oftast 2-3 rader per post i tabellen.
  2. En kolumn längst till vänster med löpnummer på ändringen.
  3. alternativt Uppgift om hur många träffar man har gått igenom hittills. Kan vara en räknare på eller invid knappen "Fortsätt".
  4. Möjlighet att söka i samtliga arkiv till en sida, till exempel Bybrunnen.
  5. En ruta där man kan fylla i en söksträng som utgör ett extra filter. Räcker med en enkel sträng, men det vore ju tjusigt om regex enligt Sök funkade.
De två sista önskningarna beror på att jag ofta har ett svagt minne av att någon viss person skrev någon om "???" på Bybrunnen men där inlägget nu är arkiverat och det är mycket tidskrävande att traggla sig igenom kanske 10-20 arkiverade sidor innan man (kanske) hittar det man söker efter.
Med nummer fem skulle man också kunna skriva * i rutan "Användare" om man inte minns vem det var som skrev om "???".
--Larske (diskussion) 21 juni 2018 kl. 21.03 (CEST)
Mycket trevlig funktion! Även jag skulle önska ett lite större visningsfönster (alt. dragbart).
  • Dessutom vore en kolumn med antal +/–-byte i redigeringen mycket trevligt. Annars tummen upp för detta sympatiska initiativ. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 22 juni 2018 kl. 01.40 (CEST)

Att slutsummera diskussioner[redigera | redigera wikitext]

Många diskussioner startas med avsikt att hitta en lösning på en frågeställning eller en formulering gällande t ex Wikipedias regelverk eller artiklars utformning. Efter att diskussioner avstannat tycker jag att det allt för ofta inte är så lätt att utläsa resultattet av diskussionen, och inte sällan blir diskussionerna resultatlösa. I praktiken behöver man ofta läsa genom hela diskussionen för att därefter bilda sig en egen uppfattning av vad som möjligen uppnåddes. Jag tycker vi ska sträva efter att när diskussionerna avstannar så gör någon en kvalificerad summering av vad som förhoppningsvis blev konsensus av diskussionen, eller att diskussionen visade att det inte finns rimlig konsensus i frågan.

Ex:
Slutsummering: Koncensus kunde inte uppnås
eller
Slutsummering: En tydlig majoritet av diskussionsdeltagarna var för formuleringen XXX, vilket jag därmed just infört i artikeln

Huvudansvaret för en slutsummering tycker jag bör ligga på den som startat diskussionen, men det finns naturligtvis inget hinder att någon annan gör detta. Naturligtvis ställer det lite krav på att den som slutsummerar kan göra detta objektivt på ett sätt så att diskussionen inte återstartar. Blir vi bättre på att lägga till en slutsummering av diskussioner blir det i min tro dels lättare att ta till sig resultatet av diskussioner man ej själv deltagit i, men fram för allt så tror jag det leder till fler konkreta resultat. Jag upplever att det idag finns en del diskussioner där det faktiskt i praktiken går att läsa ut en uppfattning som har stöd av en majoritet, men resultatet fångades aldrig upp eftersom att ingen slutsummerade diskussionen efter att den ebbat ut. Mvh --Bairuilong (diskussion) 22 juni 2018 kl. 06.45 (CEST)

Då blir det diskussion om det. Det blir så mycket viktigare att summeringen motsvarar "min" uppfattning. Edaen (diskussion) 22 juni 2018 kl. 07.06 (CEST)
Det finns skäl till att diskussioner rinner ut i sanden. Man skall aldrig framtvinga en konklusion. Tostarpadius (diskussion) 22 juni 2018 kl. 12.45 (CEST)
Tvärtom (tycker jag) är det bra att någon försöker sammanfatta en diskussion, när det känns lämpligt. Det visar att någon faktiskt engagerar sig för att diskussionen ska kunna tolkas av eftervärlden (eller i bästa fall bilda underlag för ett konkret resultat). Jämför med en artikel utan inledning. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 22 juni 2018 kl. 22.30 (CEST)
Det kan hjälpa men blir lätt själv till ett diskussionsinlägg. Det fungerar bäst om det inte finns några fasta regler för summeringen. Edaen (diskussion) 22 juni 2018 kl. 22.39 (CEST)
Sammanfattningen bör rättvist spegla diskussionen, annars återupptas den. Behöver det vara svårare än så? Machatjkala (diskussion) 22 juni 2018 kl. 23.09 (CEST)
Nej, och så ser det redan ut när diskussioner leder till konsensus. Tostarpadius (diskussion) 22 juni 2018 kl. 23.20 (CEST)
Bra förslag och bör fungera om dom som diskutera har som mål att förstå varandra - Salgo60 (diskussion) 24 juni 2018 kl. 16.59 (CEST)