Wikipedia:Bybrunnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Rekommendation för webbplatsers artikelnamn?[redigera | redigera wikitext]

Jag stötte på en del artiklar om webbplatser vars artikelnamn inkluderade toppdomän, exempelvis Sweclockers.com och E24.se (Kategori:Svenska_webbtidningar). Överlag så tas toppdomänen bort, exempelvis Facebook och Flashback Forum (Kategori:Svenska webbplatser). Det verkar dock inte som att det finns någon uttalad standard här vilket inte minst demonstreras i Motpol.nu och Motkraft. Dessutom saknas riktlinjer om just artikelnamn på webbplatser på Wikipedia:Artikelnamn. Jag skulle förespråka att utelämna toppdomän för att det känns mest naturligt och fokuset på artikeln även kan handla om företaget bakom webbplatsen mer naturligt. Bör vi dock författa något om detta på Wikipedia:Artikelnamn? Vi borde även där diskutera om (webbplats) eller (webbsida) är en bra lösning för att undvika att hamna fel, exempelvis Feber (webbplats). --Immunmotbluescreen (diskussion) 25 november 2017 kl. 13.29 (CET)

En viktig sak som du tar upp. En annan viktig sak är varför vi behöver ha artiklar om svenska webbplatser. Det ger reklamkänsla. Men det är folk vana vid? --Vannucci (diskussion) 25 november 2017 kl. 14.11 (CET)
Generellt sett skulle jag nog föredra webbplatsens namn enbart, utan toppdomän. Undantaget är om det kan användas för särskiljning (Svt.se), fast även där ser jag hellre återhållsamhet. Att det skulle vara någon skillnad på svenska och utländska webbplatser anser jag inte skulle vara avgörande, utan tillgång till källor, allmänintresse etc.//Hannibal (diskussion) 25 november 2017 kl. 14.18 (CET)
@Vannucci Du har väl en viss poäng med att vi inte bör skriva om alla webbplatser. Exempelvis behöver inte microsoft.se en egen artikel. Det är ju dock trevligt att The Pirate Bay finns, tycker även det är viktigt att webbmedia finns med. Genom att inte skriva ut toppdomänen flyttas som sagt fokus lite från själv webbplatsen till att även inkludera saker som bakomliggande företag etc.
Bör man skriva ut flightradar24 till Flight Radar 24 i artikelnamnet?--Immunmotbluescreen (diskussion) 25 november 2017 kl. 15.35 (CET)
Påbörjade rekommendationen på Wikipedia:Artikelnamn--Immunmotbluescreen (diskussion) 25 november 2017 kl. 16.34 (CET)
Återställde det. Riktlinjer är till för att dokumentera hur det är (praxis), eller hur vi åtminstone är överens om att det borde vara (konsensus). I det här fallet saknas praxis, och vad den här diskussionen leder till vet vi ju ännu inte. /NH 25 november 2017 kl. 21.37 (CET)
Jag uppfattar lämpligt artiklenamn beor på flera saker och att en generll regel bör undvikas. hitta.se är (självklart) bättre än hitta, då ju hitta menar flera saker i mosats till Wikipedia som ju assicieras unikt till ett fenomen.Yger (diskussion) 25 november 2017 kl. 21.51 (CET)
Vad gäller artiklarnas namn (artiklar som handlar om webbplatser) skulle jag föreslå ett mått av djupdykning och efterforskning och lite experimenterande för att komma på rätt sida. Jag tror inte att det här fixar sig över en natt. Jag hoppas att fler deltar i det arbete som du försöker driva fram. För min del kan jag inte hjälpa så mycket mer. Mvh --Vannucci (diskussion) 25 november 2017 kl. 20.38 (CET)
Det är möjligen så att man kan argumentera för att en generell regel borde undvikas (även om jag inte håller med), men Yger håller väl ändå med om att sidan borde innehålla rekommendationer så att varje användare slipper genomgå samma process när det kommer till skapandet av nya artiklar? Hitta.se kanske är bättre än hitta. Men är det bättre än Hitta? Ordet i sig är ju en sak för wikitionary. Frågan är också om studera.nu är bättre än Studera (webbplats), om svt.se är bättre än svt (webbplats).
En poäng jag tänkte göra var att vi via kategorierna snabbt kan kolla upp vad som är praxis. Inom Kategori:Webbplatser är 11/160 med toppdomän. Liknande siffror för underkategorier. Jag tycker även vi borde sträva mot en enhetlig princip tillsammans med iPad->Ipad --Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 09.55 (CET)
Den enhetliga principen är väl alltid att vi lägger artiklarna där vi förväntas leta!? Om det är med eller utan toppdomän beror på vilken plats vi talar om. -- 109.228.149.82 26 november 2017 kl. 10.05 (CET)
Det man förväntar sig beror förstås på vad liknande artiklar heter. Varför skulle man tycka att Motpol.nu ska ha toppdomän, men inte Motkraft? Vem säger flightradar24.com och inte Flight Radar 24?--Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 11.33 (CET)
Mja, det handlar väl snarare om vad man kallar platsen till vardags, inte vad ett gäng wikipedianer anser? Jag benämner dem "hitta.se" respektive "eniro" och "google", dvs med toppdomän bara i det första fallet. Nu finns problemet med att "Eniro" också konkurrerar om huvuduppslaget med det börsnoterade företaget med samma namn, något som gör det svårt att vara konsekvent överallt. Ett annat problem är att ska man återge nätkulturen vid sekelskiftet, så blir det kanske ju där oftare pommf att använda toppdomän. Sedan dess har vi långsamt gått ifrån den praxisen, just för att företag inte alltid vill bli ihopkopplade med dotcom-kraschen. -- 109.228.149.82 26 november 2017 kl. 11.45 (CET)
Även om det finns de som benämner TV:n som burken borde väl ändå upplagsordet vara TV-apparat? Det finns ingen enhetligt vi bland användare eller wikipedianer, så det är svårt att avgöra om det uttalas hitta.se eller Hitta. Problemet är dock inte kritiskt eftersom man lätt kan skapa en omredigering. Jämför Hitta och Hitta.se. I fallet Eniro så är det väl inte ett problem utan något eftersträvnadsvärt. Finns ingen poäng med att ha en sida om www.eniro.se om Eniro redan finns.
Problemet är att det skapar problem om det är olika och ger ett sunkigt intryck, vilket är synd med allt ideellt arbete som lagts ned.--Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 18.48 (CET)
Vår språkanvändning har en tendens att vara just inkonsekvent. För en sådan som hitta.se är det nog en grej i sig att man nischar sig mot Sverige och därmed betonar ".se". I andra fall har man varit vitsig och fått till det med ".nu" på ett fyndigt sätt. Google når man nästan vilken toppdomän man än råkar använda.
Nej, i fallet Eniro kanske det inte behövs, men i Googles falls verkar finnas både ock. Artikeln om bolaget behöver nog uppdateras också, för efter vad jag vill minnas så är det inte börsnoterat under det namnet längre. Våra uppdateringsproblem är nog då ett större sunkighetsproblem. -- 109.228.149.82 26 november 2017 kl. 19.54 (CET)
Du bedriver en djupt ohederlig argumentation. Alla tänkbara områden utom just webbplatser har riktlinjer att följa på Wikipedia:Artikelnamn, vilket leder till en konsekvent stil på artikelnamn på övriga områden. Jag säger inte att man inte får benämna det som hitta.se på själva sidan eller att omdirigeringar är förbjudna, däremot borde artikelnamnet var Hitta och inte Hitta.se. I Googles fall heter sidorna Google och Google (sökmotor) vilket är den linje jag förespråkar (och halvpraxis) --Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 22.47 (CET)

Om jag skulle sammanfatta konversationen så här långt. För att ta bort toppdomänen

  • Det öppnar upp för artikeln att handla om underliggande företag utöver själva webbplatsen Facebook, Wikipedia
  • Det löser problematik över att webbplatser kan utnyttja flera toppdomäner och byta cdon.se/cdon.com fungerar lika väl som cdon.no, likaså aftonbladet.se och aftonbladet.nu. The Pirate Bay har bytt toppdomän.
  • Mer enhetligt med riktlinjer för övriga ämnen
  • Nästan praxis redan om man ser kategori:webbplatser

Mot/undantag

  • Det skulle kunna användas för att skilja vissa webbplatser från dess underliggande organisation svt och svt.se, istället för SVT (Webbplats). Detta är dock ett obskyrt fall då de flesta sidor inte behöver en egen artikel.
  • Det skulle kunna användas istället för förtydligande parantes om det finns två sidor med samma namn eller man vill göra det tydligt att det inte rör sig om det "vanliga" ordet.
  • Vissa webbplatser benämns av vissa med toppdomänet vilket skulle kunna vara i linje med minsta möjliga förvåning, även om det kan lösas om omdirigeringar.

Givet att vi inte skriver toppdomän kan man sedan börja diskutera om man bör skriva isär namnen eller inte.--Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 22.47 (CET)

Toppdomäner bör endast ingå i artikelnamn om det ligger i linje med hur webbplatsen vanligtvis brukar benämnas (POMMF), vilket är fallet med hitta.se och svt.se. I andra fall bör alltid särskiljning användas istället, vilket då är en mer encyklopedisk nomenklatur och även i enlighet med rådande praxis. För att ta ett konkret exempel, är artikeln om sökmotorn Google namngiven Google (sökmotor), inte "google.com". Som en implikation av detta bör även E24.se flyttas till E24 (webbplats). / Reddarn (diskussion) 26 november 2017 kl. 22.57 (CET)
Jag håller med Reddarn. POMMF har företräde, i övrigt bör toppdomänen ej ingå i artikelnamn. Kitayama (diskussion) 26 november 2017 kl. 23.13 (CET)
Är inte POMMF att göra det för lätt för sig? De allmänna riktlinjerna nämner, förutom POMMF, Artiklar inom ett och samma ämnesområde bör vara konsekvent namngivna, så att det blir enkelt för läsaren att förstå under vilka titlar som han eller hon kan förväntas hitta närliggande uppslagsord. Enkelhet är också värt att eftersträva; delvis sammanfaller detta med principen om minsta möjliga förvåning. Varken svt.se eller Hitta.se är väl inte konsekvent, även om vi i princip är överens? Ni tänker er att man formulerar det som ett slags undantag?--Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 23.49 (CET)
Vedertagen praxis är att POMMF har företräde framför principerna om enkelhet och konsekvens, vilka dock är utgångspunkter i de fall där ingen POMMF-situation råder. Syftet med POMMF är inte att "göra det lätt för sig", utan att läsarna skall finna artiklar under de uppslagsord som förväntas, vilket i sin tur minskar förvåningen. I detta fall utgör POMMF undantag från de andra principerna, men ibland sammanfaller de dock. / Reddarn (diskussion) 27 november 2017 kl. 00.05 (CET)
(Redigeringskonflikt)
@Immunmotbluescreen: Vad de som hävdar att vi ska följa POMFF i princip säger, är att namnen ska följa det allmänna språkbruket, eller, med andra ord, vara sådant som de flesta förväntar sig. De namn som vanligen skrivs med toppdomäner bör ha sådana, och de som skrivs utan bör inte ha sådana. Konsekvens är nog bra, men om det leder till att läsarna förvirras av att se ett namn som inte är i allmänt bruk så är konsekvensen till ingen nytta. Att vara konsekventa av rena principer, även när konsekvensen leder till oväntat resultat, är inte önskvärt. Språket är sällan konsekvent – skall vi vara konsekventa i stavningen med? "Sju sjöna sjuksjöterskor sjötte sju sjösjuka sjömän"? / TernariusD 27 november 2017 kl. 00.20 (CET)
Det är inte alltid jättelätt att avgöra vad som är pommf. Jag pratar själv aldrig om E24/E24.se så jag har i det fallet ingen åsikt alls. Och utan åsikter bland en någorlunda bred massa finns ingen pommf. Ibland är man van att skriva om något, men man har ingen susning om hur det omtalas. är riktlinjerna ett gott stöd. -- 109.228.149.82 27 november 2017 kl. 08.15 (CET)
Smaklöst och amatörmässigt att vara så inkonsekvent och att man inte skulle hitta till Hitta om man först blir omdirigerad via hitta.se är väl mindre troligt. Men om det nu stämmer att 1. det finns personer som uttalar "Hitta" som "hitta.se" och 2. det är praxis att tillgodose det via POMFF, känns det väl lönlöst för mig att kämpa för att höja nivån. Bättre att ha riktlinjer än inte alls och i de flesta fallen blir det ju en bra lösning. Ska vi försöka formulera det här som en slags riktlinje nu? Blir inte skrivet i sten och det gäller att vara djärv.--Immunmotbluescreen (diskussion) 27 november 2017 kl. 21.54 (CET)
POMMF anger att artikeln skall ligga under det namn som majoriteten av läsarna förväntar sig, inte att ha en omdirigering därifrån. Om det senare gällde, skulle principen vara meningslös. Jag vet inte någon som med "Hitta" har syftat på hitta.se, och skulle aldrig själv göra det. Namnet med toppdomänen borde i detta fall vara solklar POMMF. Det gäller dock inte i fallet E24/E24.se, som därför istället bör ligga under särskiljning. / Reddarn (diskussion) 28 november 2017 kl. 17.40 (CET)
Det är en rimlig hållning att det avgörande är om domännamnet brukar omnämnas i samband med webbplatsen. Konsekvens är ofta bra, men inte alltid. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 19.37 (CET)

Ordet "nybörjare"[redigera | redigera wikitext]

Hej! I hög utsträckning har vi gått ifrån ordet "nybörjare" när vi vänder oss till nyregistrerade användare eller nykomlingar. Det är viktigt att vi inte sätter ord på användare som kan uppfattas som felaktiga eller nedvärderande. Vissa ser sig antagligen som nybörjare, medan andra inte gör det. Och vår uppgift är heller inte att klassificera. För sådant ger lätt illusionen av att det finns A-lag och B-lag här. Nybörjare är inte heller en exakt definition. Exempelvis heter det "introduktionskurs" och inte "nybörjarkurs", för den riktar sig inte enbart till nybörjare, utan alla som är i behov av introduktion/vägledning. Dock lever ordet "nybörjare" kvar på vissa ställen, exempelvis i huvudmenyn, där det står "nybörjarkurs". Det kan innebära att användare som inte känner sig som nybörjare undviker att klicka på länken. Även i själva introduktionen bör vi undvika att använda ordet "nybörjare" i onödan, just för att även andra ska känna sig välkomna. Jag kom att tänka på det här när jag såg att det hade skapats en särskild välkomstmall för "icke nybörjare". /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 november 2017 kl. 00.25 (CET)

Jag delar inte din uppfattning. Ordet "nybörjare" är definitivt inte nedvärderande eller exkluderande, utan används här i en överförd betydelse som grundar sig i att de flesta som är i behov av denna vägledning trots allt är nybörjare. Även om icke-nybörjare skulle undvika att klicka på länken endast på grund av dess beskrivning, vilket jag inte tror är ett reellt problem, ges ändå förhoppningsvis tillräcklig vägledning av välkomstmallar. Jag anser emellertid att den nya välkomstmallen var ett onödigt tilltag – vi har redan tillräckligt med sådana. / Reddarn (diskussion) 26 november 2017 kl. 01.02 (CET)
Jag tror att du missuppfattade mig. Jag menade att det kan uppfattas som nedvärderande att bli kallad nybörjare när man inte anser sig vara det, inte att ordet är nedvärderande generellt. Resultatet kan bli att användarna tar avstånd från länken eller avbryter introduktionen. Introduktionen kan vara bra för andra än de som känner sig som nybörjare. Hur många som inte går eller fullföljer kursen men som skulle behöva det vet vi inte och kommer aldrig få veta. Men oavsett hur många fler i behov av den som går den är det positivt. Det relevanta i sammanhanget är att användarna som är i behov av introduktionen själva känner sig lockade och välkomna till den. Det är inte som en tvångsfabrik där vi sorterar användare och tvingar dem att ta del av kursen. Målet är att fler i behov av den ska ta del av den, oavsett hur de identifierar sig. Resultatet av att fler i behov tar del av den och känner sig väl bemötta kan också resultera i färre problem och åtgärder såsom städning, tillbakarullning och liknande. Oavsett hur stor eller liten den positiva effekten blir ser jag ingenting negativt med att fler i behov väljer att gå den. Välkomstmallarna innehåller för övrigt inte själva introduktionen, utan även där bygger det på att användarna som är i behov av kursen själva ska klicka på en länk. I den länken kallas den "introduktionskurs", precis som den heter, åtminstone i nyare mallar. Tänk också på att det även är många oinloggade användare som redigerar. Vi vet inte heller vilka det är, hur rutinerade de är eller hur de ser på sig själva. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 november 2017 kl. 03.16 (CET)
Vad jag kan se i historiken kallades kursen introduktion redan när den skapades år 2004, så det är ingenting nypåkommet. I början hade man trots det "nybörjare" i första rubriken, men det åtgärdades 2008 och den fick en mer neutral. Då var jag inte medlem ännu, så jag vet inte om det var några starka protester då med. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 november 2017 kl. 04.44 (CET)
Ett ytterligare argument för att inte använda ordet "nybörjare" när det gäller nya användare är att ett visst antal av dem långt ifrån är nybörjare. Många har varit användare tidigare, men av olika anledningar valt att skapa en ny användare. Andra har länge editerat med IP-nummer, men till sist gjort slag i saken och registrerat sig. Varför inte istället tala om "nya användare", för det är däremot en gemensam faktor. Deryni (diskussion) 26 november 2017 kl. 08.58 (CET)
Det var precis det jag syftade på, bara att jag inte valde att räkna upp exempel. Du tog upp några exempel som jag antar är kopplade till just nyregistreringar. Sedan kan även oinloggade ha olika wikivana, redigeringsvana, olika inlärningsförmåga, läsvana och vad det nu kan vara. Någon som har redigerat i en dag eller gjort en redigering kan se sig som van eller säker användare och någon som har redigerat i ett år eller gjort hundratals redigeringar kan fortfarande se sig som nybörjare, oavsett om andra skulle hålla med om det eller inte. Ofta behöver man inte sätta något särskilt ord på den man tilltalar eller klumpa ihop användare i en särskild grupp, utan istället kan man lägga fokus på att få fram budskapet och på ett trevligt sätt. Vårt fokus bör väl vara att få användare att känna sig välkomna, som en del av gemenskapen och delaktiga snarare än utpekade eller underskattade. Man kan använda benämningen "välkomstmall" istället för "nybörjarmall", "introduktion" istället för nybörjarkurs osv. Och sedan att det hålls enhetligt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 november 2017 kl. 18.08 (CET)

Byta namn på länken i huvudmenyn[redigera | redigera wikitext]

Nyligen flyttades en länk från huvudmenyn i syfte att det inte ska skapas lika många nya artiklar som inte håller måttet. Då borde det också gå att byta namn på länken till kursen. Dels på grund av att den ska överensstämma med namnet på kursen och innehållet i den, men också i syfte att fler användare ska klicka på den (inte bara främst sådana som ser sig som nybörjare). /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 november 2017 kl. 16.57 (CET)

@Paracel63, Hannibal, Essin, Averater, Omnibit, Romulus74, Esquilo, Ainali, LPfi, Vätte, Tostarpadius, Hangsna, NH, Definiendum, GeMet: Ni har alla varit aktiva i en liknande diskussion. Några spontana åsikter? /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 december 2017 kl. 15.32 (CET)

IP-adressers sandlådor[redigera | redigera wikitext]

Har vi någon kutym kring hur sandlådor ska hanteras som knyts till IP-adresser? Sandlådan Användare:93.44.80.218/sandlåda skapades precis och av innehållet att döma, kan det komma att ligga där ett tag. Dock verkar inte innehållet vara oseriöst. Jag är tveksam till om oinloggade överhuvudtaget ska kunna skapa sandlådor. Dessa användare kan ju få svårt att hitta tillbaka, om de av någon anledning har fått en ny IP-adress. Stigfinnare (diskussion) 26 november 2017 kl. 21.58 (CET)

När man inte är inloggad så finns inte "sandlåda"-länken överst. Så det borde alltså vara svårt för en oinloggad nybörjare att skapa en personlig sandlåda. Troligen har hen gjort det genom att följa en länk från tex Wikipedia:Introduktion_till_redigering#Prova! eller Wikipedia:Sandlådan. Dessa och troligen andra wikipediasidor har länkar för att skapa en egen sandlåda som är tänkta att användas endast av inloggade, med det problemet att även oinloggade kan klicka på dem. Jag föreslår att de klickbara länkar på dessa wikipediasidor tas bort. Sen går det förstås att skapa en personlig sandlåda även utan dessa länkar om man är mer erfaren, men det ser jag inte som något stort problem. Fem5 (diskussion) 26 november 2017 kl. 22.33 (CET)
Stigfinnare och Fem5: Läs mer här: Användardiskussion:93.44.80.218. DIEXEL (diskussion) 1 december 2017 kl. 22.13 (CET)

Utlänningar[redigera | redigera wikitext]

Citat från Sydsvenskan 27/11 Sid. A15: Första tanken ■ Redan andra meningen i Wikipedias post om Botkyrka berättar att kommunen har större andel invånare med utländsk (utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar) än med svensk bakgrund. Jag antar att vi ska förstå det som att detta är den viktigaste informationen om Botkyrka. Också i posterna om Malmö respektive Stockholms kommun, som jag kollar för jämförelsens skull, finns invånarandel med utländsk bakgrund med. Vad exakt det eventuellt kan tänkas innebära för en kommun skrivs inte ut.
Det låter som "invandrare" och "problem".
Malin Krutmeijer
Jag har idag gjort några smärre ändringar betr. Botkyrka och Haparanda.
Kanske något att ta fasta på?
Wvs (diskussion) 27 november 2017 kl. 10.45 (CET)
OBS att min redigering har återställts av Användare:Reddarn /Wvs (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.44 (CET)

I mina ögon var detta en försämring. Så vitt jag förstår är kommunartiklarna mer eller mindre standardiserade, så dylika ändringar bör diskuteras igenom först. Jag återställer därför tills vidare. I sak så är dessa kommuner kända för att ha en hög andel invånare med utländsk bakgrund, och det torde ha betydligt högre allmänintresse än vilka grannkommunerna är. Informationen utgör alltså viktig del av artikelsubjektens essens, så den kan med fördel redan skrivas in i det första stycket. Eftersom att det inte står något om vad en hög andel utlänningar skulle kunna medföra för kommunen, är alla antaganden om att informationen skulle belysa ett problem helt och hållet läsarens egna slutsatser. Jag uppfattar det som att enda syftet med ändringarna var att rätta oss efter vad media skriver. Skulle du förövrigt kunna länka till artikeln, om den finns tillgänglig online? / Reddarn (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.35 (CET)
Att ha med om demografi under den rubriken ser jag bara som bra, det är fakta. Att ha med det i ingressen är inte enligt praxis, då inledningen bara brukar ha med geografisk postionering.Yger (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.40 (CET)
Länk till artikeln. (Sydsvenskan) --Larske (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.43 (CET)
Länk till artikeln. (HD) --Larske (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.50 (CET)
Annat viktigt som rör kommunen borde också kunna sammanfattas i ingressen, det ligger närmare praxis för artiklar inom andra ämnesområden och uppmuntrar till vidareläsning. Det är alltid fördelaktigt om ingressen ger en bra introduktion och beskriver artikelsubjektet från flera perspektiv. Botkyrka och Haparanda kan betraktas som särskilda fall vad gäller demografisk information, eftersom att den i dessa fall ligger längst ifrån medelvärdet. Vi bör prioritera informationen efter relevans. / Reddarn (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.47 (CET)

Länk till Sydsvenskans artikel: https://e-tidning.sydsvenskan.se/#pages/59349/1/15 /Wvs (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.51 (CET)

Finns det statistik över var inlänningarna är födda? Jag har nyligen flyttat från en plats som kännetecknades av att nästan alla som bor där, har bott där sedan inlandsisen lämnade området. Det är också något som sätter stor prägel på en ort, men vi presenterar aldrig sådan data. -- 109.228.149.82 27 november 2017 kl. 11.51 (CET)
Det är väl alldeles utmärkt att vi har demografisk information under rubriken demografi. Stödjer Wvs förslag.--Gotogo (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.54 (CET)
Om en kommun är väldigt speciell i något avseende kan det vara intressant att ha med i ingressen. Till exempel då den som har STÖRST andel utlandsfödda, men även givetvis den som har MINST andel. Eller för den delen störst/minst eller flest/färst av något över huvud taget, om uppgift finns (hästar, bilar, småhus, katoliker, restauranger, ja vad som helst egentligen). Men oftast finns kanske inte något sådant speciellt och då behöver man inte skriva något alls. Men det behöver ju inte vara "värderande" på något sätt utan bara en intressant info. --Andhanq (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.58 (CET)
Jag tog endast bort detaljer från inledningen som återfinns i brödtexten. Inledningen skall inte innehålla detaljer.Wvs (diskussion) 27 november 2017 kl. 12.05 (CET)
Jag kan se en poäng att i inledningen ta med information om vad som utmärker kommunen. Det bör då vara särskilda saker, inte varje sak som är störst, minst, smalast eller bredast, exakt vad detta skall vara kan diskuteras. Lämpligen kan man ju här jämföra med ingressen i andra kommuner. Men det skall i så fall också vara efter all obligatorisk information. Man kan givetvis diskutera om angränsande kommuner nödvändigtvis behöver vara med, men kommunens geografiska placering bör till bland det första som beskrivs. Även vad det gäller geografiska detaljer är det lämpligt att kommunartiklarna följer ett snarlikt upplägg.FBQ (diskussion) 27 november 2017 kl. 13.48 (CET)
Jag håller helt med Användare:Wvs och Användare:Yger om att demografiska uppgifter hör hemma under avsnittet Demografi. Jag kan inte se att andelen invånare med utländsk bakgrund är så utmärkande att det behöver stå i inledningen. Det skulle vara ett väldigt grovt kriterium om det nämns om kommuner med 51 % med utländsk bakgrund men inte om kommuner med 49 %. I avfolkningsbygder finns kommuner med stort kvinnounderskott, det är en demografisk särprägel som inte nämns i ingresserna. /Ascilto (diskussion) 27 november 2017 kl. 17.06 (CET)
Även jag håller med Wvs, Yger och Ascilto.--JohanahoJ (diskussion) 27 november 2017 kl. 17.10 (CET)
jag tycker det är intressant att Haparanda inte tas upp i artikeln, även fast samma situation gäller där. Kan det inte tänkas som ett väldigt intressant faktum att en kommun har fler personer med utländsk bakgrund än svensk bakgrund? Bergs kommun tar ju till exempel upp det faktum att den har lägst tätortsgrad. Tror att läsare uppskattar att ha information som visar på hur olika kommuner kännetecknar sig på unika sätt. /Portunes (disk) 27 november 2017 kl. 17.39 (CET)
Precis som krönikan säger tolkas det som står i ingressen som det viktigaste. Det är en sammanfattning av hela artikeln. Detaljfakta som detta hör inte hemma här och att peka ut just den datan på det sättet ger ett intryck av Wikipedia som inte helt rumsrent. Det bör helt klart bort. /Grillo (diskussion) 27 november 2017 kl. 17.52 (CET)
Okej, jag förstår hur ni andra användare menar nu och håller med. Det är ju inte meningen att göra någon sorts "poäng" av det utan att ta upp ett intressant faktum, men om man inte lägger dit annan statistik ser det istället ut som att utländsk bakgrund är väldigt viktigt jämfört med annat. Så med det sagt håller jag med er, Wvs, Yger, Ascilto, JohanahoJ, om ändringen. /Portunes (disk) 28 november 2017 kl. 11.34 (CET)
Jag ser inte alls att uppgiften skulle avse att ge någon poäng, då den är väldigt tydligt och klart formulerat, och därmed inte torde ge några outtalade implikationer. Sambanden med andra demografiska parametrar framgår om man läser artikeln, men de är inte av samma stora vikt att det finns anledning att nämna dem i inledningen. Det är inte endast ett intressant faktum, utan även ett viktigt dito, och kan omöjligen betraktas som "detaljerat". Som jag tidigare påpekat skall vi heller inte anpassa oss till medias åsikter om oss, utan istället följa våra egna principer. Om det förstnämnda skulle tillämpas konsekvent, skulle det vara ohållbart för uppslagsverket. / Reddarn (diskussion) 28 november 2017 kl. 16.55 (CET)

Jag har flera gånger gått igenom alla kommunartiklar för att ensa och komplettera dem. Jag har i detta också reflekterat över vad som är centralt med dessa. Är det uppgifter om ett geografiskt område (nej inte primärt - lista över sjöar, herrgårdar och naturreservat platsar alls inte självklart), är det om områdets historik (nej kommunerna har bara funnits sedan 1971, före dess var det andra saker), är det om människorna som bor där (till del, men inte primärt). Och jag har då landat på att det primära är den organsation som ger tjänster till medborgare. I detta passar avsnittet politik. Näringsliv passar in då det ger förutsättningar ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt. Tätorter (och indelningar) passar då kommunerna ofta har extra fokus på dessa (medan småorter inte passar in). Sport passar in och kulturliv då dessa ofta är finansierade av kommunen. Och demografi och befolkningsuppgifter då de ger förutsättningar för kommunens arbete. I demografi är nog det intressantaste det som ger skatteintäkter och det som ger extra utgifter (som andelen äldre). Jag tycker Malå kommuns extrema utmaning ur demografisynpunkt är värd nämna i ingressen, och det räcker se befolkningshistoriken för att förstå den har extermt hög andel äldre och att de yngre lämnar just när de börjar tjäna pengar (medan uppgiften att centralorten varit muncipalsamhälle inte har i ingressen att göra). Utifrån detta resonemang ser jag det förkastligt lyfta fram utlandsfödda i ingressen, det är i sig inte en signifikant parameter för inkomster eller utgifter, men uppgiften implicerar att så är fallet, vilket är illa. Då det nu finns konsensus tar jag också bort den uppgiften ur ingressen i denna artikel (jag är dock osäkrare om Haparanda, om det är så att det är väldigt många Finlänadre som bor där för att jobba men annarsw bor i Finland, kan u det vara av stort intresse för kommunens planering).Yger (diskussion) 28 november 2017 kl. 12.14 (CET)

Jag ser inte alls att någon klar konsensus finns. Ett flertal användare har givit den andra ståndpunkten stöd, så någon tydlig övervikt till den ena finns inte. Se vidare mitt inlägg ovan. / Reddarn (diskussion) 28 november 2017 kl. 16.55 (CET)
Det räcker gott att informationen finns under rubriken Demografi. Det finns ingen anledning att lyfta fram den i ingressen. Stigfinnare (diskussion) 28 november 2017 kl. 17.01 (CET)
I kommuner med låg inflyttning har jag sett sådant som nepotism och xenofobi få sådant fotfäste att det blivit ett problem för organisationen som sådan. Det är dock inget som tydligt visas av den här statistiken. -- 109.228.149.82 28 november 2017 kl. 17.12 (CET)
Portunes har nu efter mitt inlägg ovan utvecklat detta med demografi i artiklen Malå kommun. Han har lagt in ett inledningsstycke under demografi, där man kan lägga in anmärksingsvärda demografiska fakta. Jag har i fallet Malå också lagt in i ingressen om den extremt stora befolkningsminskningen, dvs ett demografiskt fakta som är centralt för hur kommunen drivs och utvecklas.Yger (diskussion) 28 november 2017 kl. 17.57 (CET)
Jag håller med Yger, Grillo mfl vad gäller uppgifter om andelen med utländsk bakgrund i ingressen. Men jag är också skeptisk till den formen av eget resonerande som nu presenteras i ingressen till artikeln Malå kommun – alltså att kommunen Malå är en utprägad avfolkningskommun, som det står. Dels har kommunen ett mycket litet antal invånare vilket gör att en egentligen inte väldigt dramatiskt befolkningsminskning får stort genomslag. Dels blir bilden mer komplicerad om man också jämför siffrorna för tätorten Malå. Jag tycker man ska ha källor till sådana påståenden – alltså där någon säger att det faktiskt är så, inte bara det statistiska underlaget. /NH 28 november 2017 kl. 18.25 (CET)
Nu tycker jag väl inte att bilden av Malå blir så fasligt komplicerad av att jämföra siffrorna med tätorten. I likhet på alla andra håll pågår en inflyttning från byar till centralorter, det är ju något som pågått med mycket korta avbrott i över 100 år. Att centralorten trots det minskat om än på senare år ganska lite tyder ju på att det är en avfolkningsbygd. Malå har ju redan mycket låga siffror för att vara centralort i en kommun. Sedan går det givetvis att fråga sig om Malå utmärker sig så markant från alla andra kommuner och kännetecknar kommunen så entydigt att det behöver nämnas i inledningen.FBQ (diskussion) 30 november 2017 kl. 21.02 (CET)

Levande musikarv kompositörs id - property förslag Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Jag startade en aktivitet och tog kontakt med Levande Musikarv och tanken är att koppla in dom i Wikidata precis som SBL Property:P3217 och Musikverket Property:P4357. Bra om flera visar stöd för skapandet av denna property....

- Salgo60 (diskussion) 27 november 2017 kl. 13.43 (CET)
Varför måste Levande musikarv kontaktas för att detta skall kunna genomföras? Tostarpadius (diskussion) 27 november 2017 kl. 19.48 (CET)
Det är absolut inget krav, men det underlättar ibland. De blir då förhoppningsvis mindre benägna att skapa länkröta. -- 109.228.149.82 27 november 2017 kl. 19.56 (CET)
Tostarpadius tror du får gå tillbaka till dig själv och fundera över vad du har för visioner då det gäller Wikipedia/Wikidata.... för att svara på frågan
Jag vill se information med källor som jag kan lita på och även kunna söka i.... går det så delar jag tanken A world in which every single human being can freely share in the sum of all knowledge dvs. finns en artikel om detta ämne på annat språk så skall jag kunna se den länk....
Länkröta är ett problem på svenska Wikipedia som kan minimeras med en mall. Med den semantiska web:en finns flera möjligheter/utmaningar. Min vision försökte jag formulera i frågan i Berlin förra månaden om "Trust" se video vid 42 minuter se även Kungliga Bibliotekets tankar vad som händer video "Kort om sammanlänkad information - Peter Krantz, Kungliga biblioteket" något Wikipedia bör förhålla sig till och tror jag redan gjort med införande av Wikidata.
Jag skulle vilja se SBL och Levande Musikarv som leverantörer av bra information som vi kan lita på och ha en kommunikation med både verbalt och med "botar" som körs... och att dessa organisationer rör sig i riktning mot att vara en SPARQL endpoint....
Mer exempel där jag kommunicera för att hitta lösningar:
* Spotify kopplingar är väldigt få i Wikidata P1902 har 5320 poster. Jag var i förrgår på Github konf i Stockholm och pratade med Hugh Raelinson Spotify Dev Advocate Engineer om att tanka ned deras data med deras vetskap.... vi får se hur det går. Fördelen med att hämta från Spotify är att vi skulle kunna få deras klassificeringar etc.... se deras datamodel som inte exponerar wikidataID?!?!? och kanske få dom mer aktivt koppla sig mot Wikidata....
** löser vi detta kommer Levande Musikarv, Musikverket att enkelt kunna hitta både Spotify Artist, MusicBrainz Artist .... via Wikidata....
** se även facebook grupp WikidataCommunity där detta diskuteras varianter är att gå via API, Mix and match, MusicBrainz (forum)
* Yrken/ämbeten uppfattar jag är en väldig röra och där sv:Wikipedia approachen verkar vara att peka på att det är fel på profil x i Infomallen med WD koppling eller bara skriva något i en mall utan koppling till Wikidata....
** min vision är att det finns en tydlig ontologi i Wikidata för yrken/ämbeten tittar vi på vad som finns för SBL kopplade profiler så ser det inte bra ut se även d:Wikidata:SBL#Misc
*** SBL - yrken
*** SBL - ämbeten
** min tolkning av varför det är mindre bra är att det rent semantiskt saknas tydlighet i Wikidata, i Wikipedia verkar beslut tas per profil och ingen övergripande vision finns...
** att följer vi SBL:s modell så är det inte bra eftersom dom har en urvattnad modell där allt klumpas ihop som exempelvis att alla gubbar från 1500 till nutid som besökt en riksdag stoppas i lådan riksdagsledamöter
Min tanke är då att börja jobba med Riksdagsledamöter eftersom där verkar WIkidata ha bäst domänkunskaper
Projektet d:Wikidata:WikiProject_every_politician bör Sverige kunna dra nytta av och kunna "lyfta" ämbete riksdagsledamot till att ha samma kvaliteer som d:Wikidata:WikiProject_British_Politicians se även
Inser att jag har dåliga domänkunskaper i ämnet om riksdagar över tiden så då var jag i onsdags eftermiddag och pratade med Riksdagsbiblioteket och lärde mig
* att alla Riksdagsprotokoll är digitaliserade och skall troligen bli länkat data (dvs. matcha Wikidata) efter nyår hos KB se tweet dvs. säkert +70 hyllmeter
* böcker om Riksdagsledamöter som verkat vid dom olika riksdagarna kommer finnas tillgängliga digitalt trodde dom i informationen
* utmaningen är att översätta det svenska systemet till Wikidata men bra stöd finns i att få hos dom som gjort UK se även twitter @everypolitician
  • SBL - Wikidata: jag har pratar med Åsa som är en trevlig kvinna men hennes styrkor är nog mer som historiker än som visionär då det gäller semantisk data. Dom har ju i princip samma tänk som man hade 1919.... vet inte om jag skall lägga ned energi på att försöka prata mer med dom. Det snygga är nu att eftersom Wikidata i princip har alla SBL artiklarna kopplade så om KB lägger in Riksdagsprotokollen från 1522-nutid semantiskt så kan Wikidata bli det som kopplar ihop KBs person med SBL artikeln för riksdagsledamöter men även med VIAF LIBRIS.....
Summa summarum kommunicera behövs om du vill göra mer än klippa/klistra en länk och lite data för en profil - Salgo60 (diskussion) 1 december 2017 kl. 05.24 (CET)
Så underbart att det fortfarande sådana som håller fast vid principer som hållit i hundra år. Måtte Wikipedia inte vara förändrat till oigenkännlighet vid nästa sekelskifte. Den som lever får se... Tostarpadius (diskussion)
Bara så du får lite perspektiv. Wikipedia fanns inte vid förra segelskiftet det är samme person som gjort Wikipedia möjligt som nu ber oss att koppla ihop data med data
Smith Premier Typewriter ung. 1889
  • 1889 användes skrivmaskinen till höger dvs. du skrev om vad du hittade i ett dokument från Levande Musikarv.....FAQ
  • 1989 arbetade en person på CERN och som fick massa dokument i olika format från olika forskare som han var tvungen att konvertera etc...
    • han lanserade då iden att man skulle kunna klicka på en länk och hoppa till ett annat dokument på en annan datamaskin och kunna läsa det direkt
      • 1989 var det ingen som förstod vad han sa - idag förstår minsta barn vad internet är.... --> vi kan kopiera från Levande Musikarv och länka
  • Nu ber oss samma person att istället för att bara länka från ett dokument till ett annat dokument
LOD Cloud Diagram - där Wikidata är en del 2017 se lod-cloud.net/
- Salgo60 (diskussion) 4 december 2017 kl. 01.59 (CET)
@Tostarpadius: ”populär vetenskapligt" exempel på fördelarna med att komma åt data som data se Hans Roslings TED föreläsning. Hans "samlade" data för att visa sina teser visa på ett enkelt sätt. Om vi kopplar data till data blir liknande sammanställningar lika enkelt som att klicka sig till en Wikipedia artikel idag. Tittar vi på det jobb som gjorts så kan jag nu enkelt generera
Inget konstigt det är bara att datat sparas på "rätt" sätt så blir detta möjligt. Min tro som jobbat med att skapa web:ar och strukturerad data sedan 1995 så blit den semantiska web:en "verklig" kommer den att göra större skillnad än internet gjort...
- Salgo60 (diskussion) 4 december 2017 kl. 15.34 (CET)
Bara man kan slippa se det är jag nöjd. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 10.59 (CET)
Slippa se vad - data? Jag skall hålla mig borta från Bybrunnen jag blir bara deprimerad av all galenskap....
Du kan ju trösta dig med att nostalgia.bywiki.com finns innan allt nytt kom som förstörde känslan - Salgo60 (diskussion)
Vi skapar ett uppslagsverk, inte en lekstuga för tekniknördar. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 20.26 (CET)

Propertyn Levande musikarvs kompositörs-ID finns nu[redigera | redigera wikitext]

Förslaget gick igenom och nu finns P4607 (Levande musikarvs kompositörs-ID) i Wikidata. Jag har kompletterat mallen {{Auktoritetsdata}} så att "Auktoritetsdata-rutan" i våra artiklar på svwp nu också innehåller detta ID med länk. Artiklar som har detta "ID" satt hamnar i Kategori:Wikipediaartiklar med identifierare från Levande musikarv. Det som också bör göras är att skriva artikeln Levande musikarv som förklarar vad detta är för "katalog". --Larske (diskussion) 12 december 2017 kl. 01.49 (CET)

Gemenskapens önskelista – rösta[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Nu kan man rösta på förslag som skall forma gemenskapens önskelista (Community Wishlist). Det här sätter agendan för Wikimedia Foundations Community Tech-team, som kommer att arbeta med de tio förslag som hamnar överst under det kommande året. Se m:2017 Community Wishlist Survey och klicka er vidare genom kategorierna för att se förslagen. Vill man få en specifik, liten sak som skulle hjälpa till i vardagen utvecklad är det här ett av de bättre sätten. /Johan (WMF) (diskussion) 28 november 2017 kl. 07.10 (CET)

Varför finns inte alternativet att 2018 blir ett lugnt år, utan nyheter som tyvärr oftast försvårar för oss trots att de är avsedda att underlätta? Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 15.01 (CET)
För att du inte lämnade in det förslaget. Det är gemenskapens önskelista, alla 214 förslagen har lämnats in av användare som faktiskt vill ha förändring. Ainali diskussionbidrag 29 november 2017 kl. 18.30 (CET)
Varför? Hur avstyr man det hela? Hälsan tiger still, det är det som är problemet. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 19.34 (CET)
Varför du inte lämnade in det förslaget? Den frågan ställer du nog bäst till dig själv. Nu är det för sent att lämna nya förslag för denna omgång. Kanske blir det en ny omgång nästa år då du kan lämna in ett förslag om att alla andras förslag ska bortses från. Ainali diskussionbidrag 29 november 2017 kl. 19.55 (CET)
Varför vill de ha förändringar? Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 21.44 (CET)
Det är gissningsvis ungefär lika många olika anledningar som det är förslag. Dock har nog de flesta på ett övergripande plan gemensamt att de saknar funktionalitet som skulle underlätta deras arbetsflöden. Ainali diskussionbidrag 29 november 2017 kl. 23.01 (CET)
Om inga förändringar skedde skulle Wikipedia som projekt inte utvecklas, vilket mer eller mindre är en nödvändighet för att bibehålla populariteten på Internet. / Reddarn (diskussion) 29 november 2017 kl. 23.33 (CET)
Tostarpadius, det finns ibland saker som känns som försämringar i det som skulle bli förbättringar, men sedan finns det många kloka idéer som gör det lättare att hitta och redigera saker man gillar. se bara vad Nirmos på eget bevåg presenterade idag, längre ner här på bybrunnen. Enligt mig en klockren förbättring, vilket gjorde att jag redigerade lite i de artiklar som jag försöker fixa till nu (dvs inte bara lägga till kategori utan annat med). Sådant är bra, och det finns nog många liknande bra idéer från folk som tänker men inte kan programmera. Adville (diskussion) 29 november 2017 kl. 23.40 (CET)
Jag brukar citera Edmund Burke: "Viljan att bevara och förmågan att förbättra är vad jag kräver av en statsman". Han fortsätter: "Allt annat är tarvligt som tanke och farligt som handling". Jag betraktar verkligen inte alla förändringar som försämringar. Problemet är att när man har personer, anställda eller ideella, vars främsta uppgift är att utveckla verksamheten, är risken stor att det blir förändringar för förändringens skull, sådana som egentligen inte efterfrågas. Det är allt för vanligt i vår tid. Sedan finns givetvis det andra diket, som Reddarn påpekar, att man stagnerar totalt. Men även alltför stor över att utveckla kan skrämma bort aktiva. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 06.29 (CET)
Ja då kan du vara helt lugn nu. Från början fanns noll förslag. Sedan har över 200 efterfrågats, och nu röstas det så att bara sådant som har en bred efterfrågan (och inte bara en enstaka användare) utvecklas. Över 2600 rösters har hittills lagts så det verkar verkligen finnas funktioner som användare vill ha. Ainali diskussionbidrag 30 november 2017 kl. 07.57 (CET)
2600 globalt är ändå inte särskilt många. Finns möjligheten att rösta emot alltihop? Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 22.27 (CET)
Det var i morse, nu är det närmare 3100 (och omröstningen pågår i tio dagar till). Jag har inte sett någonstans det finns möjlighet att rösta mot, men jag har å andra sidan inte läst alla sidor på meta. Ainali diskussionbidrag 30 november 2017 kl. 22.43 (CET)
Rösta emot har inte mycket till funktion i en prioriteringslista, där man rankar snarare än fattar beslut om huruvida någonting är bra eller inte. Det inbjuder mest till att rösta ned saker för att man vill att det skall hamna under någonting annat. Man kan lägga en motröst, men de har ingen riktig funktion. /Johan (WMF) (diskussion) 30 november 2017 kl. 23.16 (CET)
Tack för informationen! Jag vill inte alls tala respektlöst om engagemanget, men mina farhågor har inte dämpats. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2017 kl. 10.51 (CET)

Topplistan[redigera | redigera wikitext]

Man kan följa läget på m: 2017 Community Wishlist Survey/Tracking, om man tyckte att det tidigare var för mycket att ta in, för många förslag – nu med några dagar kvar är chansen att någonting som inte är bland de översta skall ta sig in på topp tio ganska liten, så det kanske är extra intressant att se på de som ligger överst. /Johan (WMF) (diskussion) 7 december 2017 kl. 02.44 (CET)

Kan någon göra en snabb insats i artikeln Temple Church?[redigera | redigera wikitext]

Jag upptäckte att Temple Church är idag omnämnt som resmål i en Facebookgrupp, med uppmaningen att "kolla artikel i Wikipedia". Men wikipediaartikeln är väldigt kort och saknar källor. Finns det någon som har tid & lust att fylla på den? Tack på förhand! // Zquid (diskussion) 28 november 2017 kl. 14.20 (CET)

@Vätte, Paracel63: om nån av er (eller någon annan) sitter på Litteraturhuset och är sugen på att göra en god gärning... // Zquid (diskussion) 28 november 2017 kl. 14.38 (CET)
Tack för ping, men det hamnar inte riktigt inom vårt scope, här redigeras det i artiklar om Barbro Lindgren och mediapionjärer m.m :) //Vätte (diskussion) 28 november 2017 kl. 15.09 (CET)
@Vätte: Tänkte lite på kopplingen med boken... Men kanske nån annan kan göra nåt i artikeln. :-) // Zquid (diskussion) 28 november 2017 kl. 20.39 (CET)
@Paracel63, Esquilo, Wvs, Magnus242: Tack för hjälpen!
Jag har också lagt till lite, men om någon mer vill utöka texten är det välkommet! :-) // Zquid (diskussion) 29 november 2017 kl. 15.23 (CET)
Och tack till Julle för korrigering... Jag får sätta upp "Lära mig skillnaden mellan - och –" på min Att göra-lista. ;-) // Zquid (diskussion) 1 december 2017 kl. 12.43 (CET)

Finess för att upptäcka kategoriseringsmöjligheter[redigera | redigera wikitext]

Jag har precis skapat en ny finess som används på kategorisidor. Den hittar sidor på svenskspråkiga Wikipedia som inte ligger i den aktuella kategorin, men vars engelskspråkiga motsvarighet ligger i motsvarande engelskspråkiga kategori. Det kanske låter komplicerat, så låt mig ge ett exempel. Säg att jag är på Kategori:Förintelseöverlevare och kör i gång. Finessen ser att kategorin är kopplad till en:Category:Holocaust survivors. För varje artikel i den kategorin kollar finessen om sidan finns på svenska. Om den finns på svenska, så kollar finessen om den artikeln ligger i den kategori som jag är på just då. Om den inte är det, så visas en länk till den artikeln i en ruta på skärmen.

Det här borde vara väldigt användbart för de användare som är intresserade av att kategorisera. För just förintelseöverlevare hittar finessen i skrivande stund 40 artiklar som kanske skulle passa i den kategorin. Det finns en hake, naturligtvis. För att det ska bli en korrekt jämförelse måste kategoriträden se likadana ut på både svenska och engelska. Om till exempel den svenskspråkiga artikeln redan ligger i en underkategori till den aktuella kategorin kommer finessen påstå att artikeln inte ligger i kategorin. Finessen kan kryssas i här. Pinga gärna mig om något är oklart eller om det inte fungerar. Nirmos (diskussion) 29 november 2017 kl. 13.09 (CET)

Tack, Nirmos. (: /Julle (disk.) 29 november 2017 kl. 15.49 (CET)
Låter bra. Jag kryssade för, men kan inte se den i menyn under Flytta. (Testade att trycka flytta för att se om den skulle synas där, men det gjorde den inte. Är jag blind? Adville (diskussion) 29 november 2017 kl. 16.41 (CET)
Glöm det. Kategorin jag kollade på fanns bara på franska ;-) såg finessen när jag gick på kategorin "kön" istället för "manssjukdomar"... Tack Adville (diskussion) 29 november 2017 kl. 16.47 (CET)
Det är just nu hårdkodat att finessen jämför med enwiki. Jag skulle kunna göra det konfigurerbart. Nirmos (diskussion) 29 november 2017 kl. 17.03 (CET)
@Nirmos:, det skulle nog vara bra om det gick att man fick möjlighet att välja utifrån de språk som kategorin finns i (med enwp som default om man inte tyar varje gång). Adville (diskussion) 29 november 2017 kl. 18.05 (CET)
Jag har länge väntat på en sådan finess! Stort tack, Nirmos, för att du skapade den! / Reddarn (diskussion) 29 november 2017 kl. 17.08 (CET)
@Nirmos: ett önskemål och en observation av en möjlig bugg:
1: Det vore fint med någon form av "färdigmarkering", antingen som en "slutrad" i listan eller att "Stopp-knappen" försvinner (eller gråas ut) när det inte kommer fler förslag. Likaså bör man få någon "kvittens" på att sökningen har stoppats när man klickar på "Stopp".
2: Det är något som inte stämmer när jag testar med Kategori:Ekonomisk geografi. Som nummer 1 och 2 i listan på 16 förslag (om den nu är klar...) kommer Ekonomisk geografi och Näringslivskluster, men de artiklarna är två av de tre artiklarna som finns i kategorin så de borde väl inte komma med om jag har förstått beskrivningen rätt.
--Larske (diskussion) 29 november 2017 kl. 17.15 (CET)
Ok, så mw.config.get( 'wgPageName' )Kategori:Ekonomisk geografi är Kategori:Ekonomisk_geografi men artikeln Ekonomisk geografi är med i Kategori:Ekonomisk geografi. MediaWiki är med andra ord inte konsekvent med när det ska vara mellanslag och understreck. Nirmos (diskussion) 29 november 2017 kl. 18.06 (CET)
Kategorier som innehåller mellanslag ska inte vara något problem längre i och med Special:Diff/42164781. Nirmos (diskussion) 29 november 2017 kl. 19.07 (CET)
Jag tror funktionen är super för vissa användare! Men när en finess görs tillgänglig bland inställningarna så ligger det i sakens natur att det finessen gör anses vara sanktionerat. Jag är inte säker på att det är så i det här fallet. För att ta ett exempel så har svenskspråkiga Wikipedia inte samma kategorisering av biografiska artiklar utifrån etnisk tillhörighet som engelska Wikipedia, även om samma kategorier finns på båda språken. Därför tror jag den här gör sig bättre som ett användarskript eller liknande. /NH 30 november 2017 kl. 19.44 (CET)
Om en:Category:Roman Catholics inte har samma innebörd som Kategori:Personligheter inom romersk-katolska kyrkan så ska dessa kategorier inte vara kopplade till varandra. Det är väldigt enkelt. Nirmos (diskussion) 30 november 2017 kl. 23.28 (CET)
Nej, så enkelt är det inte. Dels används inte kategorierna på identiska sätt på de olika språkupplagorna. Dels används inte länkningen enbart för kategorier (eller t ex uppslagsord – artikelnamn) med exakt samma innebörd, utan snarare och oftare för den bästa översättningen. Som du kanske vet finns det egentligen ganska sällan ord och begrepp som motsvarar varandra exakt mellan två språk. Länkningen av kategorier och artiklar görs "så gott det går" – så har det alltid varit. Därför är det inte alltid lämpligt att överföra kategorisering mellan språken. Med det sagt är funktionen säkert användbar i form av ett personligt skript eller liknande. /NH 1 december 2017 kl. 16.55 (CET)
Länkningen på WD mellan artiklar ska i princip bara ske om det handlar om exakt samma sak. Interwiki är en annan sak. Det kan man ha även när det bara är en halvbra överenstämmelse mellan artiklarna. För kategorier så är det nog inte lika strikt. Tex är det stor osäkerhet om vad våra "Personer från"-kategorier egentligen ska kopplas till. Att de öht finns kategorier på Wikidata handlar mer om att man tillhandahåller en tjänst för Wikipedia, än om att de fyller ett semantiskt syfte. -- 109.228.149.82 1 december 2017 kl. 17.10 (CET)
Finessen gör inget annat än att returnera ett resultat. Den gör inga redigeringar och uppmanar inte heller till att göra det. Om någon gör olämpliga kategoriseringar så är det de redigeringarna man får attackera – inte den här finessen. För att verkligen bannlysa det här skriptet skulle alla som framgent kategoriserar behöva svara på om resultatet kom från ett skript eller ej. Förstår du nu hur absurt det du föreslår är? Nirmos (diskussion) 3 december 2017 kl. 11.40 (CET)
"Attackera", "bannlysa", "absurt". Wow. Det jag föreslår är att funktionen inte görs valbar bland användarinställningarna. /NH 3 december 2017 kl. 13.56 (CET)
Jag förstår det, och jag menar att det kriminaliserar fel sak. Det ska inte vara förbjudet att få fram den här informationen. Om någon gör en felaktig kategorisering till följd av resultatet från finessen så är det den redigeringen som får diskuteras. Nirmos (diskussion) 3 december 2017 kl. 15.31 (CET)
Jag tycker det är otroligt mycket lättare om man kan välja finessen. Man skall inte begränsas av att inte veta hur man lägger in script. Denna visar bara möjliga kopplingar, och det är bra, sefan väljer jag själv om jag vill lägga till kategorier (eller göra andra redigeringar). Dessutom mpste man bli så van skribent att man hittar finessen och fördtår vad den gör och så vet man redan wikipedias policyer. Adville (diskussion) 3 december 2017 kl. 15.47 (CET)

Become a Tech Ambassador today[redigera | redigera wikitext]

Hallå. Hjälp till att översätta till ditt språk. Tack!

Do you have a passion for technology? Do you enjoy supporting this community in things like figuring out software changes and communicating with the developers, or maybe you would consider doing it, but you don't know where to start?

The Community Liaisons team at the Wikimedia Foundation is looking for active tech ambassadors in this community. We would like to help make this volunteer role an attractive and low-barrier contribution path in our movement. You can add your name to the table on Meta, or you can let me know about someone else who should really, really be in that list.

Please, do not assume that you are not "fit", that you lack the skills, or the experience etc. If you have doubts, questions, etc., let's chat. Thank you for your attention! --Elitre (WMF) (diskussion) 29 november 2017 kl. 18.37 (CET)

Kritik i huvudartiklar[redigera | redigera wikitext]

Hur kritik bör anges har diskuterats tidigare, med gott resultat. Det uppmärksammade brister och medförde att åtgärder vidtogs. Det här handlar istället om ifall källbelagda uppgifter om enskilda kritiserade ämnen/substanser ska raderas ur huvudartiklar. I artikeln kosttillskott fanns ett kritikavsnitt med källor om en substans i vissa kosttillskott, som även fått säljförbud i Danmark. Kritikavsnittet väckte starka reaktioner och raderades helt. Det var uppenbarligen inte hur kritiken presenterades som var problemet, för då hade den kunnat omarbetats, utan att den inte under några omständigheter ansågs relevant i den artikeln. Istället kunde den enligt användarna nämnas i andra och mer specifika artiklar, men som för övrigt inte existerade vid tillfället. Diskussionen blev snabbt infekterad och ett sådant ämne medför nog en påtaglig risk för intressekonflikt och marionetter. Att enbart vilja radera kritik och källor från en artikel tycker jag spontant osar mörkläggning av kritiken. Ingen kunde hänvisa till en riktlinje som styrkte agerandet.

Eftersom det inte bara är en fråga för den artikeln tar jag upp det här. Ett jämförbart exempel är artikeln tandkräm, där det finns ett kritikavsnitt om ett kritiserat ämne som finns i vissa tandkrämer. Det avsnittet har inte ifrågasatts, vad jag kan se. Jag kan tänka mig att det finns fler exempel som jag inte ens reflekterat över. Ska sådan kritik (som är källbelagd) raderas, och vad styrker det? Att hänvisa till ovikt eller globalt perspektiv (att det finns brister i presentationen eller i artikeln i övrigt) motiverar inte radering i sig och utesluter inte en omarbetning. För i så fall skulle det innebära att någon med intressekonflikt bara behöver lägga in en åtgärdsmall i ett kritikavsnitt för att få bort kritiken helt och hållet från artikeln och Wikipedia.

Det vore bra att få höra andras åsikter i den här frågan. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 november 2017 kl. 19.29 (CET)

Vad gäller den specifika artikeln om kosttillskott så fick den tämligen smala produkten Craze alldeles för stort utrymme. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 29 november 2017 kl. 19.38 (CET)
Det är en åsikt, men i sig ingen motivering till raderingen. När jag läser neutralitetspolicyn framgår det att kritiken inte ska ta upp mer än hälften av artikeln och hur den kan presenteras. Däremot hittar jag ingenting om att den ska raderas om den tar upp för stor plats. Snarare tvärtom i så fall: "Otillbörligt utrymme gäller mer än bara åsikter. På samma sätt som att det inte är neutralt att ge otillbörligt utrymme åt en åsikt, så är det inte heller neutralt att ge otillbörligt utrymme till andra verifierbara och källbelagda påståenden. En artikel ska inte ge otillbörligt utrymme åt någon aspekt av ämnet, utan sträva efter att behandla varje aspekt med en vikt som är lämplig i förhållande till andra aspekter av ämnet. Notera att detta ofta kan uppnås genom att tillföra information istället för att radera nyttig information och gäller det korta artiklar så är det förstnämnda nästan alltid att föredra.
Notera att otillbörligt utrymme kan visas på flera sätt, bland annat genom detaljeringsgrad, textkvantitet, placering inom artikeln samt textens läge i förhållande till andra åsikter inom ämnet.". /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 november 2017 kl. 20.31 (CET)
Otillbörlig vikt kan innebära att mängden utrymme som skall ägnas åt ett visst ämne i en viss artikel är noll. Det är t.ex. inte relevant att i artikeln om jorden ens nämna att det finns ett litet antal tokstollar som tror att den är platt. Däremot kan det vara motiverat med ett kortfattat avsnitt om motstånd mot evolutionsteori i den artikeln.
Kritik riktade mot enskilda instanser av något är sällan relevanta i generella artiklar, såvida kritiken inte påverkat ämnet i stort.
andejons (diskussion) 29 november 2017 kl. 20.52 (CET)
Vi diskuterade just kosttillskott och raderande av åtgärdsmallar här på bybrunnen i maj just för att jag och sedan Dnm raderade en ovikt-mall i den artikeln, som du hade lagt dit och inte motiverade. se denna diskussion. Förstår inte varför du tar upp det nu igen som om det inte varit diskuterat innan här. Adville (diskussion) 29 november 2017 kl. 23.32 (CET)
Ja, jag har sett avsnittet som Andejons nämner. Det handlar kort sagt om att kritiken ska vara relevant, förmodligen för att användare inte ska koka soppa på en spik eller kommer med lösa uppgifter. I båda mina exempel råder det knappast någon tvekan om att kritiken som finns är relevant och går att styrka. Vi kan säkert alla hjälpas åt med att presentera kritiken på ett bra sätt, oavsett vilken artikel det handlar om. Sedan är kritik något levande som behöver uppdateras om det sker förändringar, precis som med andra faktauppgifter i en artikel. Det är lätt att glömma bort. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 30 november 2017 kl. 15.53 (CET)
Adville: Inte för att jag tycker att den diskussionen har mycket med det här att göra. Det är inte heller sanningen som du beskriver. Jag hade motiverat åtgärdsmallen, men dnm tyckte sig ha makt att avslå alla mina motiveringar och raderade den utan att vilja se eller åtgärda bristerna. Det var dessutom i artikeln halmhatt, inte kosttillskott. Senare var det någon annan användare som enkelt åtgärdade de påtalade bristerna.
I artikeln kosttillskott var det många som snabbt ville få bort åtgärdsmallen. Där handlade det om att andra såg den enda möjliga och tänkbara åtgärden utifrån rådande förutsättningar i att radera den källbelagda kritiken, trots att jag tror att alla var överens om att eventuella brister låg i att den tog upp mycket plats i artikeln, inte i att själva kritiken var irrelevant eller källös.
Om man ska radera kritik eller inte kan jag inte minnas att jag har diskuterat i Bybrunnen tidigare. Däremot minns jag som sagt att det var en diskussion om kritikavsnitt och hur man kunde presentera den på andra sätt i en artikel än just i ett kritikavsnitt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 30 november 2017 kl. 15.53 (CET)
Jag skrev något genomtänkt om detta för någon månad sedan men hittar inte var, och har glömt hur jag formulerade mig. De handlar om två aspekter: Vad kritiken avser och kritikens "höjd". Kritikavsnitt för en hel artikel bör bara avse kritik mot vad som står i första meningen i artikeln, typ ett telekombolag att de inte levererar telekomtjänster (utan bara lurar kunderan teckna kostsamma kontrakt), om kosttillskott att det inte fungerar som förstärkande tillskott till kosten. Mer detaljerar kritik kan sedan finnas per delavsnitt, och om det behövs per mening. I Polisen i Sverige jobbade jag med att föra kritken till rätt delavsnitt. Sedan gäller det tyngden/signifikansen. Att det finns kritik mot kundservicen hos telekombolag gäller generellt och att då skriva om det för en specifik leverantör blir då tokigt.Yger (diskussion) 30 november 2017 kl. 16.17 (CET)
Tack för inflik. Spontant låter det naturligt. Det jag främst brukar reagera på är om kritiken framstår som vinklad, är ouppdaterad eller saknar källor. Jag är inte alls någon förespråkare av kritikavsnitt. Däremot har jag ingen vana av att arbeta in kritik i brödtext, korta ned den etc. Att skriva lagom mycket om kritik är en konst. Skrivs det för lite kan den uppfattas som vinklad, skrivs det för mycket kan den anses ta för stort utrymme. Det kanske finns en osäkerhet kring hur just kritik i artiklar ska hanteras och att användare därför ofta helst bara raderar kritikavsnitt med åtgärdsmall rakt av och låter avsnitten utan mall vara orörda. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 30 november 2017 kl. 18.30 (CET)
Jag uppfattar det som en tämligen korrekt observation. Det ÄR krävande arbeta om kritikavsnitt. I artiklen om polisen var artikeln rörig och kritikavsnittet överstort och oöverskådligt och det innehöll också mycket som var av petitesskaraktär (men där fanns också fullt relevant kritik). Och där behövde jag först skriva om/Stuva om hela artikeln för att sedan kunna föra ut innehållet i kritikavsnittet till rätt avsnitt (och då ingen ifrågasatte att polisen gjorde polisjobb, blev det ingen generell kritIk kvar).Yger (diskussion) 30 november 2017 kl. 18.47 (CET)

Riksantikvarieämbetets webb nu med CC-BY som standard[redigera | redigera wikitext]

Tips: Riksantikvarieämbetets webbplats anger nu CC-BY som generell licens för texterna. Det innebär att den som skriver om arkeologi, kulturmiljöer, fornlämningar och kulturarvsfrågor har en hel del nya texter att utgå ifrån. De flesta bilderna på sajten är även de märkta med CC-BY. mvh Aron Ambrosiani 30 november 2017 kl. 09.34 (CET)

Det spelar väl ingen roll om texterna är CC-BY eller inte? Man bör ju skriva om informationen lika mycket oavsett om det är skyddat av upphovsrätt eller inte. Bilderna (som har licensen CC-BY) däremot, kan kanske vara bra att "ta" (till Commons). Skottniss (diskussion) 30 november 2017 kl. 16.42 (CET)
Det har du ju rätt i. Jag tänkte att det ändå är enklare att förhålla sig till CC-BY-text där man kan behålla bra formuleringar utan att oroa sig för plagiat. mvh Aron Ambrosiani 30 november 2017 kl. 17.02 (CET)
Fantastiskt, ändå. Jag tillhör beundrarskaran.//Hannibal (diskussion) 30 november 2017 kl. 17.08 (CET)

Kommunhuvudorter i Lettland[redigera | redigera wikitext]

Tack vare Ssgreporter arbete att förbättra om hamnar i Lettland upptäckte jag nu via denna redigering] att det var något skumt med kommunhuvudorterna i Lettland. Jag gjorde ett stickprov i artikeln Lettlands administrativa indelning på huvudorterna och såg att det hänvisar till fel land i andra med. Det är ett botfel, och skulle behövas rättas till. Jag vet ej hur man gör. Kan någon hjälpa där. Dessutom kanske det finns liknande fel i andra administrativa artiklar med länder som heter liknande. Adville (diskussion) 1 december 2017 kl. 00.31 (CET)

Fixat Fixat Wikitexten
[[Litauens administrativa indelning|kommunhuvudort]] i [[Lettland]] ändrad till
[[Lettlands administrativa indelning|kommunhuvudort]] i [[Lettland]]
i 65 artiklar. --Larske (diskussion) 1 december 2017 kl. 02.37 (CET)
@Adville: @Larske: Jag har upplevt samma problem i Luxemburg där alla artiklarna var länkade till Makedonien, se t.ex. här. Finns problemet i andra länder? YesDi (diskussion) 1 december 2017 kl. 16.25 (CET)
Samma problem i Montenegroartiklarna som istället länkar till Marocko, se här. YesDi (diskussion) 1 december 2017 kl. 16.28 (CET)
@Lsj: Vi behöver nog se relevanta delar av bot-koden för att se i vilka fler länder det kan strula här?! -- 109.228.149.82 1 december 2017 kl. 16.38 (CET)
Tack. Går det att botköra och jämföra robotartiklar (denna typ av dem) om länken går till rätt land rakt igenom?. Till IP: Botkoden ligger öppen för vem som helst att kopiera och modifiera. Det hjälper inte med den utan det är en ganska enkel fix att köra (om man kan botprogrammering, vilket jag ej kan än). Adville (diskussion) 1 december 2017 kl. 16.40 (CET)
@Adville: Jag ser inte var i botkoden det här har strulats till. (Jag har letat där.) Ja, det är lätt att fixa, men det är svårt att hitta alla ställen där det kan ha blivit fel. Det är en ganska stor artikelmängd att söka igenom och skulle ta månader att söka även för en bot. Om vi därför får tillgång till de delar av koden som orsakat de här felen, så kan vi slippa den här sökningen. I motsats till andra strul med bot-artiklarna är jag inte direkt upprörd över dessa fel. Det är mänskligt att det blir fel som dessa i en programkod som är så här omfattande. Pingar Lsj igen! -- 109.228.149.82 1 december 2017 kl. 17.19 (CET)
Förstår hur du tänker, men tror inte det är så svårt att leta igenom, eftersom man bara behöver leta igenom alla artiklar som utgår ifrån "Land administrativa indelning", och kommunhuvudorterna. Jag tänkte så för jag vet att Lsj inte kommer svara dig utan är trött på svwp för närvarande. (inget ont i vad du skriver eller så. Han vet att jag är positiv till botartiklar och att jag inte tar upp detta av irritation över dem, utan bara vill att det skall bli rätt). Får se om en botkunnig knäcker koden och kan kolla. MVH Adville (diskussion) 1 december 2017 kl. 17.33 (CET)
Har nu varit i kontakt med Lsj, off wiki, och ber er avvakta lite med denna fråga. en felrättande kod till detta felet skall snart kunna lösa det (om en botägare får den när den är klar). Felet finns på andra språk med, så det skall lösas där med. Adville (diskussion) 1 december 2017 kl. 17.48 (CET)
Symbol thumbs up.svg Grräjt! -- 109.228.149.82 1 december 2017 kl. 20.19 (CET)
Larske, eller någon annan botkunnig person. Jag har nu fått den felrättande koden (för ett tag sedan men har ej kollat wikimailen när jag var utomlands). Någon som vill ta emot koden via mail så den kan köras och korrigera dett afelet. Den fungerar bra på cebuano för samma fel. Adville (diskussion) 10 december 2017 kl. 15.07 (CET)
Föreslår att du lägger upp koden (inom <nowiki><pre>....</pre></nowiki>) på en undersida till wp:Projekt alla platser-städning så kan fler titta på den. --Larske (diskussion) 10 december 2017 kl. 16.04 (CET)
Larske, tack för tipset. Lade koden här. Adville (diskussion) 10 december 2017 kl. 23.04 (CET)

Wikipedias Asien-månad slut[redigera | redigera wikitext]

Den sista november avslutades skrivarstugan Wikipedias Asien-månad 2017. I år lämnade 6 skribenter bidrag i SvWp. Vid en sammanräkning den 1 december hade svenskspråkiga Wikipedia 42 godkända bidrag. Två skribenter nådde "vykorts-gränsen" (fyra bidrag) och SvWps Asien-ambassadör blev Deryni med 32 godkända bidrag. Den globala sammanräkningen dröjer, men kommer att rapporteras på projektsidan så snart vi vet besked.

Tack alla bidragsgivare från årets organisatörer, Deryni och Bairuilong! Asien-hälsningar Deryni (diskussion) 1 december 2017 kl. 05.45 (CET)

Kvalitetsmätningen december[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. ifrågas.
(tom aug 2017 Ugglan)
Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt Andel
2016-10-01 31 156 77 62 88 0 49 343 0 0 53 765 414 991 1 3 030 28 343 31 373 0,89 %
2016-11-01 307 151 76 61 89 0 45 355 0 0 37 730 420 1 003 2 3 277 28 714 31 991 0,87 %
2016-12-01 287 150 70 63 90 4 54 348 1 0 27 757 417 1 012 0 3 280 28 856 32 136 0,85 %
2017-01-01 96 146 69 64 89 3 58 336 1 0 32 769 415 1 005 1 3 085 29 019 32 104 0,85 %
2017-02-01 97 150 65 61 97 0 85 349 0 0 36 772 416 1 046 0 3 174 29 248 32 422 0,86 %
2017-03-01 41 147 59 62 100 1 105 293 0 0 42 807 419 1 067 1 3 144 29 291 32 435 0,86 %
2017-04-01 38 137 62 65 105 1 114 285 1 0 46 786 423 1 088 4 3 155 29 661 32 816 0,87 %
2017-05-01 37 133 67 63 83 0 122 257 2 0 47 795 365 1 104 2 3 077 30 113 33 190 0,88 %
2017-06-01 39 133 75 64 19 0 135 217 0 0 60 796 368 1 097 1 3 004 30 480 33 484 0,88 %
2017-07-01 37 142 75 63 19 0 96 201 0 0 66 819 371 1 045 0 2 934 30 888 33 822 0,89 %
2017-08-01 38 135 50 62 18 0 94 206 0 0 65 851 375 1 065 1 2 960 31 277 34 237 0,9 %
2017-09-01 38 135 49 62 22 0 105 182 697 0 65 835 370 1 069 9 3 638 31 476 34 417 0,93 %
2017-10-01 44 132 50 54 9 2 117 164 584 2 67 741 373 1 059 21 3 419 31 646 35 065 0,93 %
2017-11-01 49 142 50 50 14 1 163 147 548 0 75 775 376 1 080 15 3 485 31 939 35 424 0,93 %
2017-12-01 42 142 54 54 17 2 110 137 556 0 78 795 378 1 092 14 3 471 32 190 35 661 0,94 %
Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorierna Förvirrande och Artiklar som behöver förtydligas
Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk.
Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt.
Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar.
Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.)
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

En bra minskning av relevanskontroll, även språkvård och kvalitetskontroll minskade sedan förra mätningen. Annars små ökningar i de flesta kategorier. I november blev inget månadens kvalitetsprojekt valt tror jag. Vad sägs om att ha globalt perspektiv denna månad? Höstblomma (diskussion) 1 december 2017 kl. 08.46 (CET)

Kvalitetsmätningen december för felaktig flaggning[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt
Andel
med fel
Utm. Utmarkt Guld.svg Bra Bra alt.svg Rek. Rekommenderad.svg Totalt
2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 %
2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 %
2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 %
2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 %
2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 %
2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 %
2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 %
2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 %
Nu A + B C + D E + F 1 533

Strålande decemberresultat. Idag finns det endast en sida, Lista över Mingdynastins kejsare med en flaggning i Wikidata som inte stämmer överens med kategoriseringen i svwp. Den är kategoriserad som Utmärkt lista, men har i Wikidata flaggats som utmärkt artikel (Q17437796) istället för utmärkt lista (Q17506997). --Larske (diskussion) 1 december 2017 kl. 10.13 (CET)

Det var jag som tydligen blandade ihop flaggorna för Minglistan, men nu är även den åtgärdad.--JohanahoJ (diskussion) 1 december 2017 kl. 10.32 (CET)
@JohanahoJ: Tack för det. Eftersom mätningen ovan endast omfattar kategori versus flaggning för artiklar låg felet med listan som saknade flaggning i Wikidata oupptäckt sedan listan blev utmärkt 2 augusti 2017 tills du flaggade den som "utmärkt artikel" 27 november.
Nu när flaggningskvalitén är så hög för artiklar det kanske dags att inkludera även listor och portaler i mätningen. Då dyker Lista över olympiska rekord i simning upp. Den är fortfarande flaggad som "utmärkt lista" i Wikidata trots att kategoriseringen här på svwp togs bort av en oinloggad för mer än ett år sedan. Kan inte se några spår på diskussionssidan att denna lista inte längre skulle vara utmärkt. --Larske (diskussion) 1 december 2017 kl. 12.03 (CET)
Det låter rimligt tycker jag. Hipster Doofus (diskussion) 4 december 2017 kl. 16.51 (CET)
Listan hade legat i en åtgärdskategori och inte uppdaterats under mer än fyra år när jag tog bort utmärktmärkningen. Då tycker jag en redigeringskommentar kan räcka som motivering till att listan inte är utmärkt, det behövs ingen diskussion för att motivera det. Fortfarande saknas alla rekord som sattes 2012 och 2016 utom Sarah Sjöströms. Om en lista över något som ändras över tid ska vara utmärkt måste det finnas användare som håller den hyfsat uppdaterad. 90.227.175.244 4 december 2017 kl. 18.59 (CET)
Till IP 90.227.175.244: När man tar bort kategoriseringen genom att ta bort mallen {{Utmärkt lista}} försvinner stjärnan uppe till höger här på svwp. Men det räcker inte, man måste också se till att motsvarande "badge" i Wikidata tas bort eller ändras. I annat fall ser det fortfarande ut på andra språkversioner som om den svenska listan är utmärkt. Titta på no:Olympiske rekorder i svømming (eller någon annan språkversion som har motsvarande lista) så ser du, om ingen har ändrat det innan du läser detta, den gula stjärnan bredvid interwikilänken till svwp. Även på sidan Wikipedia:Utmärkta listor står listan kvar som en utmärkt lista.
Det är olyckligt att allt inte kan skötas på ett ställe men så länge det är så behöver vi hjälpas åt att komma ihåg att ändra överallt där det behövs när "status" ändras för en artikel/lista/portal. --Larske (diskussion) 4 december 2017 kl. 22.06 (CET)
Man borde någorlunda enkelt kunna koppla stjärnan direkt till badgen, istället fför till en mall. Problemet är att det inte ger någon kategorisering. -- 109.228.149.82 5 december 2017 kl. 08.57 (CET)

Arkivering här på Bybrunnen[redigera | redigera wikitext]

Varför har inte inlägget högst upp från oktober förpassats till arkivet ännu? Tostarpadius (diskussion) 1 december 2017 kl. 10.54 (CET)

Arkivering med roboten funkar bara med det datumformat den vanliga tidsstämpeln har. Jag ändrade nu "27. okt." till "27 oktober", så inlägget "Tech ambassadors" borde arkiveras ikväll. --JohanahoJ (diskussion) 1 december 2017 kl. 12.24 (CET)
Den ändringen var tydligen inte tillräcklig. Nu bör det fungera, med {{signatur}}, märkligt vore det annars. Man kan förstås arkivera manuellt, men... --JohanahoJ (diskussion) 1 december 2017 kl. 22.10 (CET)
Det var kolonet i tidsangivelsen som förvirrade roboten (förutom den avkortade månadsangivelsen som först blev fixad). Användningen av mallen eller ej gör ingen skillnad. --MagnusA 6 december 2017 kl. 06.33 (CET)
Tack för klargörandet! Mallen, i kombination med kopiering av tidsangivelseformen i historiken, var bara ett praktiskt och beprövat sätt att lösa det utan att veta vilken detalj som fattades. --JohanahoJ (diskussion) 6 december 2017 kl. 07.45 (CET)

Wikipub i Stockholm nu i december...?[redigera | redigera wikitext]

@Haxpett, Boberger, LittleGun, Sniper Zeta: och andra som brukar gå på Wikipub: Jag tänkte lägga in träffen för december, men blev osäker på om det är julbord där då (som det tydligen var ett annat år). Och om det inte funkar på vanliga stället, vilket alternativ som är bäst. Lämnar alltså över till er att komma på något angående denna träff. :-) // Zquid (diskussion) 1 december 2017 kl. 13.38 (CET)

Varför inte ett wikijulbord? /ℇsquilo 1 december 2017 kl. 16.31 (CET)
@Esquilo: Som nån ett tidigare år påpekade, vegetarianer kanske inte har lust att betala massa pengar för att få gå på julbord där det inte finns så mycket vegetariskt att välja på... // Zquid (diskussion) 2 december 2017 kl. 11.27 (CET)
Jag har bara ätit julbord på restaurang Blekholmen en gång (då den fortfarande hette Hirschenkeller). Det var en kampaniafton och vi hade ingen koll på att det var julbord. Om jag inte minns fel så var julbordet en buffé som man kunde välja utöver den vanliga à la carte menyn. /ℇsquilo 2 december 2017 kl. 13.14 (CET)
En djupdykning i arkivet visade att förra året var det ingen decemberpub, men 2015 hade vi samma diskussion och landade till slut på The Laghuing Duck på Vasagatan 7. Den funkar förmodligen bra i år också. /Haxpett (diskussion) 3 december 2017 kl. 23.51 (CET)
Harkel harkel är lite torr i strupen och undrar vad hände...
Vi borde köra igång med Wikidata events i Stockholm. Några förslag på plats/dagar... - Salgo60 (diskussion) 6 december 2017 kl. 14.16 (CET)

Reklamartiklar[redigera | redigera wikitext]

Jag har lärt mig att sv.Wiki ska inte vara ett reklammedium och inte ha artiklar som består av reklam och självpromo men då undrar jag hur fasen kan artikeln om Gary Vaynerchuk godkännas? Den dryper av reklam, självpromo, camelcase och substanslös text men trots detta verkar man acceptera och gå efter vad Vaynerchuks PR-folk vill och tycker? Den skapades den 30 maj som en reklamartikel av hans PR-team men cirka en timme senare så rensade Adville den på reklam, då blev den godtagbar men mellan 5 juni och 24 juli var det flera gånger som de la tillbaka reklamtexten medan jag tog bort det, för att hålla artikeln reklamfri. En användare Elena Ilieva tog kontakt med mig och Adville, på något vänster blev texten "omskriven" av Ilieva i dennes sandlåda och flyttades till artikelnamnet av LittleGun. Nu när jag besöker artikeln igen så är den lika mycket reklam och självpromo som förr. Hur kommer det sig att vissa artiklar godkänns och ses mellan fingrarna medan många andra "åker dit" för samma sak? Varför ens ha reklamregler när man inte är konsekvent att hålla sig till dessa? I det här fallet borde man ha stått på sig och insisterat att den ska vara skriven som den var efter att Adville "renskrev" artikeln den 30 juli eller bara ha raderat den för reklam/självpromo... DIEXEL (diskussion) 1 december 2017 kl. 20.03 (CET)

Du har helt rätt. Jag återställde Advilles version. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2017 kl. 20.13 (CET)
(Redigeringskonflikt) :Som du ser i diskussionerna från då så fick jag tidsbrist (höll på att göra den berömda väggen ett besök), så jag orkade inte kolla vad som hände i slutet. Tog en snabbkoll nu och tycker lite som du. Den behöver rensas igen. Personen är intressant för en artikel, men det är mycket fluff och reklamigt nu. (Blev nog även lite blind i juli när det var som intensivast). Rensa-gå vidare... Adville (diskussion) 1 december 2017 kl. 20.15 (CET)
Bra med den återställningen. Den typ av fluff, som fanns i den tidigare versionen, skall obönhörligen rensas ut. Det är också en av anledningarna till att jag brukar hålla på relevanskriterierna när det gäller nu levande personer och existerande företag.--Historiker (diskussion) 2 december 2017 kl. 09.28 (CET)

Ann-Marie Lunds Encyklopedipris[redigera | redigera wikitext]

I tisdags delade Bild och Ord Akademin ut Ann-Marie Lunds encyklopedipris till Wikimedia Sverige med motiveringen "Den ideella föreningen Wikimedia Sverige belönas för ett i det tysta revolutionerande och folkbildande arbete som stöder dem som i Wikipedia öppet och fritt tillgängligt publicerar kunskap i ord och bild". Jag tog emot priset å föreningens vägnar och höll ett anförande om föreningens verksamhet och om Wikipedia. Jag framförde att jag ser priset, som ett pris till alla som dagligen bidrar till Wikipedia och spridandet av fri kunskap därigenom. Läs mer på BOA:s webbplats.--Historiker (diskussion) 2 december 2017 kl. 19.01 (CET)

Får väl passa på att gratulera övriga wikipedianer, tänkte annars främst nämna att jag såg att väldigt många av tidigare års vinnare saknar wikilänkar och dessutom huvudsakligen artiklar, även om många av dem borde vara förtjänta av det, ifall någon skulle känna sig manad. FBQ (diskussion) 2 december 2017 kl. 23.01 (CET)
Grattis!--LittleGun (diskussion) 3 december 2017 kl. 18.59 (CET)

Äldre källor?[redigera | redigera wikitext]

Går det bra att använda sådana? Jag tänker mest på att fylla i levnadsår och liknande, inte till några längre artiklar. Fotiu (diskussion) 3 december 2017 kl. 20.20 (CET)

Ja. Även till artiklar om personer som avled för länge sedan.(även om man skall vara försiktig för det finns ofta vördeord och så) Adville (diskussion) 3 december 2017 kl. 20.23 (CET)
...och med ditt intresse för äldre kompositörer så finns ddt kanske inte bra nya källor utan de äldre är de som mäste användas. Gör då det. Mvh Adville (diskussion) 3 december 2017 kl. 20.25 (CET)
Då kör jag på det. Tack för svar! Fotiu (diskussion) 3 december 2017 kl. 20.29 (CET)

Veckans tävling har nått Öasien[redigera | redigera wikitext]

Vänster: Asiens önationer är ämnet denna tävlingsvecka. Höger: Nöjesön Sentosa i Singapore, en av Asiens 11 önationer. Vänster: Asiens önationer är ämnet denna tävlingsvecka. Höger: Nöjesön Sentosa i Singapore, en av Asiens 11 önationer.
Vänster: Asiens önationer är ämnet denna tävlingsvecka. Höger: Nöjesön Sentosa i Singapore, en av Asiens 11 önationer.

Hej! Den här veckan tävlas det i ämnet Öasien. Ämnet täcker artiklar med anknytning till alla de 11 länder i Asien som ligger "ute i vattnet". Välkomna att delta i skrivandet!--Paracel63 (diskussion) 4 december 2017 kl. 00.09 (CET)

Samling artiklar i PDF[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle vilja ha de här listorna (alla artiklar all text) Wikipedia:Projekt Albanien/Index/Lista över albaner och Wikipedia:Projekt Albanien/Index i pdf filer nedladdad. Är det möjligt och hur gör man? Tackar på förhand --Vannucci (diskussion) 4 december 2017 kl. 08.53 (CET)

Är det inte precis det som "skapa en bok" i vänstermenyn gör? /ℇsquilo 4 december 2017 kl. 09.49 (CET)
Jo, fast den verkar ha "tagit ner skylten" sen ett par månader. Kanske @Johan (WMF): kan ge en kort statusrapport här om när "bokskaparen" åter kommer att kunna användas. Håller tidplanen som man kan läsa om här och här? --Larske (diskussion) 4 december 2017 kl. 10.20 (CET)
Förhoppningsvis, men det hänger väldigt mycket på hur det kommer gå att rendera så stora filer med den nya lösningen. Det är lite av ett sorgebarn, och svårt att motivera att lägga stora resurser på givet att funktionen att skapa PDF-böcker används väldigt lite. Det går att följa hur det går med testningen (som ännu inte kommit till bokfunktionen, utan kör på enskilda artiklar) i phab:T178278. /Johan (WMF) (diskussion) 4 december 2017 kl. 13.21 (CET)
Om någon undrade vad som hände med den gamla funktionen så bröt vår lösning för att skapa PDF:er långsamt ihop – gammal kod som krävde otroligt mycket underhåll och bara blev värre och värre. /Johan (WMF) (diskussion) 4 december 2017 kl. 13.23 (CET)
@Johan (WMF): Så kommer jag kunna skapa dessa två ovannämnda PDF-filer som jag önskar inom en snar framtid? --Vannucci (diskussion) 5 december 2017 kl. 13.01 (CET)
Det är förhoppningen och planen. Det kan komma saker i vägen. Det är som sagt svårt att försvara att lägga allt för stora resurser på det här givet att det är en funktion som används i liten utsträckning. /Johan (WMF) (diskussion) 5 december 2017 kl. 13.39 (CET)

Formuleringar i artiklar om folkslag i flyktingkrisens spår[redigera | redigera wikitext]

På grund av att det finns en trend på gång i vår världsdel, nämligen främlingsfientligheten, så undrar jag hur läget ser ut för svenskspråkiga Wikipedia? Jag syftar inte på artiklar om politiska partier eller tidningar och dylikt. Jag undrar mer om hur artiklar om folkslag porträtteras och om det finns inom våra radar och om det går att stoppa. Jag ser på engelskspråkiga Wikipedia att ordet illegal ofta används om flyktingar. Det dyker också upp dylika främlingsfientliga eller -kritiska utsagor. Jag menar inte att situationen för svenskspråkiga Wikipedia ser ut såhär i dagsläget men undrar hur vi eventuellt hindrar sådana formuleringar och från att vi som gemenskap tappar kontrollen. Det kan vara en bra idé att vi rustar upp våra riktlinjer så att vi inte blir sårbara varken nu eller i snar framtid av hänsyn till gemenskapen och våra läsare. --Vannucci (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.14 (CET)

Det är viktigt att vi endast gör neutrala beskrivningar med stöd av trovärdiga källor, och där upplever jag inte att det föreligger några större brister. Det är dock inte alls felaktigt att t.ex. använda ordet "illegal" om invandrare som befinner sig i ett land utan tillstånd, det är en korrekt och relevant beskrivning. / Reddarn (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.31 (CET)
Det handlar mer om att ordet illegal används lättvindigt och att utsagor blir vanligare i andra språkversioner av Wikipedia. Ibland handlar det mer om ett beteende. Det blir svårt att veta vad som är sant och inte sant. Vi borde ha en arbetsgrupp som levererar rapporter, av gemenskapen för gemenskapen, vidare sett. --Vannucci (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.44 (CET)
Kan du ge några exempel på olämplig användning av ordet illegal eller olämpliga främlingsfientliga utsagor, så blir det lättare att förstå vad du menar och vad som är problemet. Fem5 (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.51 (CET)
I flyktingkrisens spår finns det fler illegala invandrare än någonsin i västvärlden. Det är knappast ett kontroversiellt påstående. Vad det har med artiklar om folkslag att göra förstår jag inte riktigt. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.56 (CET)
@Vannucci: Vad är det för "rapporter" du vill ha? Här är en "rapport" över användningen i svwp av ordet "illegal" tillsammans med något av orden "flykting", "invandrare" eller "immigra".--Larske (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.34 (CEST) (Signering gjord i efterhand av Deryni)
Det talas ofta om illegal invandring också då det gäller flyktingar, som skulle ha rätt till flyktingstatus enligt internationella avtal, men som saknar handlingar som vanligen krävs för vistelse i landet. Om man vill använda ordet bör man åtminstone noga kontrollera hur statistiken är gjord. I de fall inget beslut om att neka asyl vunnit laga kraft kan vi inte veta om vistelsen är laglig eller inte enligt de nationella bestämmelserna. Innan saken avgjorts av Europadomstolen eller motsvarande har vi svårt att veta hur det är folkrättsligt (och få överklagar ända dit). Det är ganska sällan det finns någon orsak att använda ordet istället för "papperslös" eller motsvarande ord, där man inte tar ställning till laglighet utan endast faktiska omständigheter. --LPfi (diskussion) 6 december 2017 kl. 18.29 (CET)
De som uppehåller sig i landet efter ett avslag är illegala invandrare. Om den saken kan väl ingen tvekan råda. Detta gäller alldeles oavsett hur behjärtansvärda omständigheterna är. Tostarpadius (diskussion) 6 december 2017 kl. 18.47 (CET)

Jag ser att "illegal flykting" förekommer i rätt många artiklar, och har svårt att se att den formuleringen någonsin skulle vara berättigad. De facto förstår jag inte ens vad den formuleringen skulle kunna betyda. En flykting som inte skulle få fly? En som flyr av rädsla för sitt liv har väl alltid rätt att fly, folkrättsligt sett. Och den som inte är rädd är väl inte en flykting. De enda tolkningar jag hittar på så här snabbt är sådana jag är säker på att inte är de avsedda. --LPfi (diskussion) 6 december 2017 kl. 18.36 (CET)

Användare:LPfi har framställt sakförhållandena på ett utomordentligt sakligt och träffande vis, jag har inget att tillägga. /Ascilto (diskussion) 6 december 2017 kl. 19.04 (CET)
Illegal invandring är ett fullt etablerat begrepp för invandrare som uppehåller sig i ett land utan tillstånd, och därför är också användningen av begreppet fullt berättigad på Wikipedia. Subjektiva uppfattningar skall inte styra artikelinnehållet. "Papperslös" är en synonym, som jag dock inte anser att vi bör använda, då 1) dess innebörd är otydligare, och 2) den inte är lika mycket internationellt använd, inte minst på grund av att engelskan saknar en likvärdig etablerad synonym. Det senare bör beaktas på grund av flyktingkrisens stora geografiska spridning, och Wikipedia skall vara ett globalt uppslagsverk. / Reddarn (diskussion) 6 december 2017 kl. 19.18 (CET)
Du ser ju själv i artikeln att begreppet är omstritt och saknar källor. Ska en person på några få år också räknas som illegal immigrant? Hur kan utvandring räknas som illegalt enlighet med FN:s stadgar ?, plötsligen är ju 99  % av utvandringen i dag illegalt. Det finns starka skäl att se över användandet av ordet då det inte stämmer överens med att migration är en naturlig del av det världsliga samhället. Illegal är mycket mer strikt att räknas som så. Jag förvånas att svenskspråkiga Wikipedia börjar hamna efter i vissa aspekter, att riktlinjer är för vaga och motsägelsefulla, nu efter att ha plöjt igenom en del. --Vannucci (diskussion) 6 december 2017 kl. 19.57 (CET)
Du har nog en poäng i att "illegal flykting" inte är ett hellyckat ord. Men uttrycket "papperslös flykting" är också tveksamt tycker jag, det används även för flyktingar som flyr utan id-handlingar och pass (tex [1]) så även det kan missförstås. Jag googlade runt om det fanns någon officiell riktlinje hos någon myndighet eller liknande men hittade inget. Fem5 (diskussion) 6 december 2017 kl. 20.52 (CET)
Det torde inte råda någon tvekan om att "illegal invandring" ändå är det mest etablerade begreppet, om man ser till användningsfrekvensen, och det sammanfaller därmed med WP:POMMF att använda det på Wikipedia. FN har beräknat att 15–20 % av världens migranter är illegala, så ditt påstående om att de utgör 99 % är en grov överskattning. Du får gärna förtydliga den sista delen av ditt inlägg, och t.ex. peka på de riktlinjer du tycker är bristfälliga. / Reddarn (diskussion) 6 december 2017 kl. 21.04 (CET)
Illegal invandring har historiskt i allmänhet handlat om invandring av ekonomiska orsaker. I det sammanhanget har jag inte uppfattat termen som särskilt kontroversiell. Nu används den däremot ofta om flyktingar, vars rätt att invandra inte beror på huruvida de har giltiga resehandlingar eller inte, medan statistiken och rapporteringen i många fall bygger just på det. Också efter avslag på asylansökan är lagligheten i deras vistelse ofta oklar, i synnerhet om beslutet inte vunnit laga kraft. Och det är viss skillnad mellan att tala om illegal invandring som fenomen och att kalla en person för illegal invandrare (hur länge är jag illegal invandrare om jag invandrade över Könkämä älv på otillåtet ställe, innan gränsen till Sverige blev öppen?). --LPfi (diskussion) 7 december 2017 kl. 10.35 (CET)
Självklart gäller ett beslut inte förrän det vunnit laga kraft. Det kan också finnas verkställighetshinder som personen själv inte råder över. Vad gäller begreppsförvirring är det snarare ordet "papperslös" som är mångtydigt. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 10.57 (CET)
UNHCR om vem som är flykting. För det första måste vi skilja på flyktingar och migranter - en person som vill få ett bättre liv är inte en flyktig bara för det. En flykting är en person "som flytt sitt land med anledning av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet." Enligt konventionen så står det följande "Ansvariga myndigheter i respektive land upprättar en asylprocess för att bedöma en persons behov av asyl." samt att "Flyktingar ska respektera asyllandets lagar och förordningar. " Får man avslag, så ska en flykting respektera det (man får ju överklaga förstås). Däremot så är inte begreppet "Illegal invandrare" så bra heller, utan det vanligaste är illegal vistelse efter avslag om uppehållstillstånd. En person som sökt asyl men fått avslag och beslutet har vunnit laga kraft är inte flykting, men är inte heller en illegal invandrare. Begreppet papperslös är meningslöst - vad syftar det på? Det verkar ju vara något typ av samlingsbegrepp för personer som fått avslag för asylansökan samt också personer som aldrig ens sökt asyl eller uppehållstillstånd och bara befinner sig i landet. I Sverige till exempel tar det bara 3 veckor för ett avslag från Migrationsverket eller förvaltningsrätten/migrationsdomstolen (om det överklagats) att vinna laga kraft medan kammarrättens beslut (om man fått prövningstillstånd att överklaga ännu en gång) är omedelbart. Det är dock beklagligt att begreppet 'illegal invandrare' har kommit att omfatta personer som sökt asyl i ett annat land än det första säkra landet de nått - det är något vi haft i EU med Dublinförordningen men det betyder ju bara att första landet man nått ska behandla ens ansökan, inte att man är illegal efter det. Om man däremot fortsatt befinner sig i landet efter man fått avslag på ansökan och utvisats vistas man ju illegalt efter tidsfristen löper ut. I USA är den vanligaste typen av illegala personer som haft visum som löpt ut och sedan stannat kvar - vi kan inte veta om det var planen för dem att stanna kvar efter den löpt ut men sett till lagen så är deras vistelse inte tillåten när visumen eller tillfälliga uppehållstillstånden löper ut. /Portunes (disk) 7 december 2017 kl. 19.39 (CET)
Har man fått avslag på sin ansökan därför att man saknar asylskäl är man inte flykting utan migrant. Därav följer att man om man stannar kvar är en illegal immigrant eller på svenska "olaglig invandrare". Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 22.49 (CET)
Man måste nog inse att rent språkligt blir man flykting genom själva flykten och de skäl som ligger bakom. Det är den betydelsen som anges i svenska ordlistor, och egentligen även den som framgår av UNHCR:s text som är länkad ovan. Det förändras inte nödvändigtvis av att man t ex får avslag på en asylansökan, eller att man inte alls ansöker om asyl – man kan vara flykting ändå. Man måste skilja på det och olika typer av mer formell flyktingstatus, som är en annan sak. /NH 8 december 2017 kl. 16.38 (CET)
Så man bör tala om flyktingar utan flyktingstatus? Det låter synnerligen märkligt. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 19.59 (CET)
Nej, tvärtom, Man bör vara tydlig med vad man menar. Ordet "flykting" har en bredare betydelse och användning än som synonym till "person som beviljats asyl". /NH 8 december 2017 kl. 20.35 (CET)
Ja, begreppet ekonomisk flykting finns. Dock är det en contradictio in adiecto. I själva verket är dylika definitionsmässigt migranter. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 22.34 (CET)

Detta har blivit ett samtal om begreppet "flykting". Ingen har dock förklarat vad detta har med olika folkslag att göra. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 22.47 (CET)

Polemik i redigeringskommentarer[redigera | redigera wikitext]

... är något som tyvärr förekommer. Att skriva mer än en kortfattad förklaring av vad man gör är enligt min mening sällan lämpligt. Om man anser att någon exempelvis begår ett argumentationsfel är det bäst att skriva det i själva diskussionen. Då kan det bemötas. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 00.27 (CET)

Det gäller i regel att man också själv avstår från att polemisera. Det är ett gemensamt ansvar. Det handlar om att inte göra ett beteende. Att inte sätta sig över. Om man ger varningar och då man själv får en varning och plockar bort varningen är inte okej. Så tror jag det går i vissa fall och situationer. Där tror jag det finns för vaga riktlinjer. Jag tycker att svenskspråkiga Wikipedia ska bli bättre på det. Att alla ska vara lika inför sådana riktlinjer och inte baserad på meriter och att man har ett större nätverk av goda kontakter som backar upp en. Det handlar så mycket mer än polemik i redigeringskommentarer påstår jag. --Vannucci (diskussion) 7 december 2017 kl. 00.46 (CET)
Det finns mycket annat diskutabelt beteende också, som tyvärr förekommer här. Men denna tråd är avsedd att behandla just redigeringskommentarernas funktion och vad som bör undvikas i dylika. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 00.54 (CET)
Jag har också tyvärr noterat detta dåliga beteende. Det finns dock riktlinjer om redigeringskommentarer: Wikipedia:Sammanfattningsfältet. Där står bland annat "...Det kan därför vara lämpligt att undvika att kommentera användare i sammanfattningsfältet." Fem5 (diskussion) 7 december 2017 kl. 13.03 (CET)

Bör vi minska toleransen mot dåligt språk[redigera | redigera wikitext]

Jag tänker här på fraser vi möter som Tjoflöjt era jävla äckel som tar bort mina jävla wikipedia-sidor. som låg som redigeringskommentar i en nyskapad "artikel" (bestående mest av invektiv), eller det som låg som redigeringskommentar när den arga "historikern" häromdagen vandaliserade min användarsida Din dumma jävel. "Karriär" fanns inte som ord.... Grövre dåligt språk slår vi till mot hårt omedelbart redan idag, men när det gäller fraser som ovan, behandlar vi dem mer som (förståeliga) ilskeutbrott och tittar nästan mer på vad som åstadkoms med redigeringen än ordvalet. Men borde vi skärpa vår praxis för dåligt språk? Jag är numera så van att jag knappt ser det dåliga längre och uppftattat det som en del av Internetkulturen. Men när jag nu ett tag följt flashback trådar så upplever jag moderatorerna där går in hårdare mot dåligt språkbruk än vad vi gör (även om substansen som diskuteras är av typen slask). Innebär metoo att toleransen rent allmännt mot slaskig beteende minskar och att vi bör följa med i detta? eller är det bara vardag i Internet?Yger (diskussion) 8 december 2017 kl. 20.33 (CET)

Jag har aldrig stött den acceptansen. Dylika utbrott bör leda till omedelbar blockering. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 22.36 (CET)
Se pågående diskussion ett avsnitt upp. --Vannucci (diskussion) 8 december 2017 kl. 22.42 (CET)
Den handlar om något helt annat. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 23.23 (CET)
Jag instämmer. Vulgariteter som respons mot någon åtgärd som gjorts mot någon som brutit mot våra riktlinjer har vi ingen anledning acceptera. Vi har vår policy WP:Etikett, och den bör i högsta grad gälla även de som inte kan uppföra sig i samband med konflikter. / TernariusD 8 december 2017 kl. 23.59 (CET)
En eller flera varningar beroende på hur vulgära tillmälen är bör vara tillräckligt pedagogisk. Fortsätter det vedervärdig beteendet är en blockering på obestämd tid den enda lösningen. --Vannucci (diskussion) 9 december 2017 kl. 00.29 (CET)
Jag tror mer på att blockera direkt och att trappa upp längden efterhand. Det blir för drastiskt att stänga av permanent efter ett par varningar, i varje fall om det handlar om etablerade användare. Tostarpadius (diskussion) 9 december 2017 kl. 01.11 (CET)
Det Vannucci skriver är ungefär hur det fungerar nu, eller till och med mildare, och jag tolkar det som motstånd till att agera skarpare/bestämdare. Det kanske heller inte går att bara "såhär" ändra hur vi gör, men jag lutar ändå själv till att agera "hårdare". Det går visserligen att vara mycket elak och dissande utan denna typ av ordval, men att beivra skarpt denna typ av ordval är ändå en liten bit på vägen att skapa en tevligare arbetsmiljö här. Yger (diskussion) 9 december 2017 kl. 07.56 (CET)
Observera att det är ordvalet jag anser vara det värsta. Det bör beivras oavsett om innehållet i övrigt är tänkvärt eller ej. Tostarpadius (diskussion) 9 december 2017 kl. 11.09 (CET)

Yger, i efterhand anser jag att jag skulle blockerat "historikern" tidigare... (dock var jag på utbildning i tyskland och hade fokus på annat). Vi ska inte acceptera sådana påhopp. Adville (diskussion) 9 december 2017 kl. 13.19 (CET)

Du gjorde en mycket bra insats och helt enligt praxis, och jag skulle inte gjort mycklet annorlunda själv. Det vill säga ha fokus att förklara för den "arga" så alla blir nöjda, innan det är dags för blockering. men jag börjar tänka i termer att i ett fall som detta tämligen bums ge en 30 min eller 2 tim blockering, primärt för språkbruket (upprördheten) och ge den återkopplingen samt lite mer förklaring över det som skapat irritationen. Och om det upprepas på diskussionssidan, vara lika bestämd på att stänga av möjligheten framföra otidigheten. Det skapar antaligen ännu mer ilska, och att vi är värre än Gestapo etc, men att minska förekomsten av denna typ av ordval kanske är värt det?Yger (diskussion) 9 december 2017 kl. 16.52 (CET)
Exakt. Snabbare blockering så man markerar att sådant språk inte är acceptabelt hos oss. Hon upptäckte ju inte förrän idag att hon var blockerad (enligt hennes facebooksida). En snabb avkylning i början hade nog kanske kunnat undvika även undvika hrnnes fb haranger som bara visar på hennes okunskap hur det fungerar här och hir man för sig på internet. Ibland behöver även vuxna uppfostras i uppförande om ingen annan gjort det tidigare, men det är inte vpr dak att behlva stå ut med oförskämda människor. Adville (diskussion) 9 december 2017 kl. 18.22 (CET)
Det krävs en ändring i reglerna som är tydliga i hur vi reagerar mot ett sådant grovt språkbruk. Det ska just handla om att mycket grovt språkbruk är oacceptabelt här på Wikipedia. Inte att vi blockerar användare för minsta förolämpning eller som uppfattas som förolämpning av en annan. Jag tycker att yttrandefrihet på Wikipedia diskuteras mindre av men det är kanske en annan fråga. --Vannucci (diskussion) 10 december 2017 kl. 16.21 (CET)
Diskussionen handlar om precis de ordval som står ovan typ Din dumma djävel. För ännu grövre språkbruk slår vi redan nu till hårt och obönhörligen. Andra uttryck som uttrycker irritation eller uppfattas som förlolämpning är inte med i min fundering och leder inte (automatiskt) till någon administariv åtgärd. Yger (diskussion) 10 december 2017 kl. 16.34 (CET)
Det känns för mig självklart med en hård linje mot skribenter som svär åt, eller uttrycker sig nedsättande om andra skribenter. Man kan fråga sig vad för slags encyklopedi den bidrar till, som uttrycker sig som i Ygers exempel ovan. Däremot naturligtvis ha förståelse för att skribenter kan bli frustrerade och överengagerade. Men det är något helt annat. Deryni (diskussion) 11 december 2017 kl. 19.39 (CET)

Tack för eras synpunkter. Jag har nu [https://sv.bywiki.com/w/index.php?title=Wikipedia:Etikett&diff=42210353&oldid=37392023 uppdaterat WP:Etikett med lite skarapre formuleringar mot dåligt språk.Yger (diskussion) 11 december 2017 kl. 21.07 (CET)

Månadens artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det blev artikel om en historiskt intressant konstnär plus ytterligare en artikel med katalansk anknytning som belönades i tävlingen om bästa nya artikel respektive utökning under oktober månad. Edmonia Lewis utsågs till bästa nya artikel och Folkomröstningen 2017 om Kataloniens självständighet till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för de flesta nya artiklarna (161 stycken) och utökningarna (16 stycken) under november.

Nu är det december, och vi kan rösta på november månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 22 nya och 13 utökade artiklar att välja bland. Du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 9 december 2017 kl. 15.55 (CET)

Antisemitism på diskussionssida[redigera | redigera wikitext]

Jag anser att någon med auktoritet att så göra bör radera de antisemitiska resonemang som finns på Diskussion:Rothschild. Jag är medveten om att Bybrunnen kanske inte är rätt ställe att ta upp det här på. Calle Widmann (diskussion) 10 december 2017 kl. 07.58 (CET)

Ja, det var plågsam läsning. Såna inlägg brukar ju säga mest om de som gör dom, men det kanske var för grovt bortom det. Jag arkiverade i varje fall till att börja med och stöder både en radering av arkiv och diskussion.--LittleGun (diskussion) 10 december 2017 kl. 08.42 (CET)
Raderade. Diskuterade ej artikelutformningen. Adville (diskussion) 10 december 2017 kl. 13.36 (CET)

Riksarkivet fritt 1 feb[redigera | redigera wikitext]

Se pressrelease

Idag har Wikipedia födelse och dödsdatum ofta utan källor på svenska Wikipedia. I bästa fall citeras en andrahandskälla som Dödboken, en andrahandskälla på Runeberg, eller SBL som saknar bra referenser för enskilda fakta och i värsta fall anges ett felaktigt datum utan källa....

Jag lyfte frågan tidigare och det var positiva svar att citera kyrkböcker. Jag kände viss tveksamhet hur detta skulle implementeras men med ovanstående nya möjlighet så känns det som Wikipedia bör hänga på... och använda Riksarkivet SVAR som den vi pekar på....

Den mest intressanta delen är dock I ett andra steg görs informationen tillgänglig som öppen, länkbar data.... och maskinläsbart...

Den blir då en del av den växande mängden öppna data från offentlig sektor. Min förhoppning är att innovatörer tar chansen och skapar bra produkter för medborgarna, säger Karin Åström Iko (twitter astrom_iko)

Förhoppningsvis kan wikidata kopplas in här --Salgo60 (diskussion) 10 december 2017 kl. 10.38 (CET)

Facebook like thumb.pngGillar. Den som vill läsa mer om till exempel vilka politiker som motsatt sig det ökade anslaget för att möjliggöra detta kan läsa på sidorna 36–37 i Kulturutskottets betänkande 2017/18:KrU1. --Larske (diskussion) 10 december 2017 kl. 11.32 (CET)
Om jag läser rätt var det bara M och Kd som var emot, L och C var bara kosmetiska ändringar. Yger (diskussion) 10 december 2017 kl. 12.21 (CET)
Min enkla uppgift är att kyrkböcker är förkastliga som källor. Wikipedia är inte platsen för egen forskning. Den här typen av förstahandskällor bör åtminstone vara utrustade med kritisk apparatur om de skall kunna användas.
andejons (diskussion) 10 december 2017 kl. 11.44 (CET)
Kyrkböckerna täcker framförallt perioden från 1770-talet och framåt, medan mantalslängderna som saknar födelsedatum sträcker sig från 1640-talet och framåt. Sveriges dödboks nästa upplaga börjar 1901 och Sveriges befolkning har om jag förstått det rätt födelsedatum från 1910. Kyrkböckerna har alltså störst betydelse för perioden från cirka 1700 (om de äldsta i 1770-talets kyrkböcker var födda på 1700-00-talet) till cirka 1870 (om de yngsta vi skriver om som finns i Sveriges dödbok hunnit bli 30 år innan de dog från 1901 och framåt). Då det stora flertalet från denna period som vi skriver biografier om förmodligen är omskrivna i tryckta verk, kommer kyrkböckernas främsta användning vara som komplement till andra källor och det har jag svårt att se som egen forskning. /Ascilto (diskussion) 10 december 2017 kl. 12.09 (CET)
Vi är tveksamma till primärkällor av två skäl. När de inte är allmänt tillgängliga, vilket inte längre gäller kyrkoböcker. Om uppgifterna behöver värderas/problematiseras, tex vet man att det är rätt Karl Andersson, son till Andersr Karlsson som avses då det finns väldigt många som passar in. I det senare fallet anser jag det i de flesta fall är oproblematiskt och att vi i de fall det är problematiskt, bör kunna ha med uppgiften om den problematiseras. Jag tycker det är OK anvnda uppgifter från kyrkoböcker (med förstånd).Yger (diskussion) 10 december 2017 kl. 12.21 (CET)
Kyrkoböcker används som källor i andra encyklopedier, som SBL. Felläsningar och fel pga långa slutledningar kan göras med bas i annat material också. Det är ingen större skillnad mellan att göra en egen syntes av publicerade handböcker eller att göra det med kyrkoböcker som källa. Edaen (diskussion) 10 december 2017 kl. 12.49 (CET)
Publicerade kyrkoböcker är inte primärkällor i ordets egentliga mening. De har offentliggjorts och tolkats. Därför kan de användas. Tostarpadius (diskussion) 10 december 2017 kl. 13.41 (CET)
SBL skrivs av sakkunniga. Wikipedia skrivs av amatörer. Detta leder förutom att vi skall undvika egen forskning även bland annat till att vi till skillnad från andra uppslagsverk ofta har en notapparatur. Olika texter har olika normer.
Om kyrkoböckerna har genomgått någon form av granskning innan publikation kan de möjligen användas. Den typen av resonemang som förs i ursprungsinlägget, som utgår från att det är Wikipedias sak att reda ut om det är primär- eller sekundärkällor som "har rätt" är dock på tvärs mot flera riktlinjer. Sådana utredningar skall publiceras på annan plats först innan de kan komma i fråga här.
Min motvilja mot egen forskning har ingenting med tillgänglighet att göra. Det är en fråga om att inse ens egna begränsningar. På Wikipedia är vi på gott och ont alla amatörer. När man loggar in lämnar man sitt yrke och utbildning till stor del bakom sig. Det gör att uppgifter som klart hör till primärforskning - som att plocka fram uppgifter ur primärkällor och att tolka dessa - är klart olämpliga och att använda sådan metod och göra sådana tolkningar inte har mer värde än att t.ex. använda bloggar som källor. Vårt mål är att presentera den etablerade bilden av ett ämne, inte sanningen.
andejons (diskussion) 10 december 2017 kl. 15.02 (CET)
SBL skrivs bland annat på grundval av originalkällor som arkivarier (stundtals tillika wikipedianer) som undertecknad plockar fram åt redaktionen. Kan de lita på denna information borde vi kanske också kunna våga det - särskilt om källan framöver är allmänt tillgänglig för envar som vill dubbelkolla? /FredrikT (diskussion) 10 december 2017 kl. 18.43 (CET)
Vi kommer inte ifrån egen forskning. Redan urval och avgränsning av ämnet är egen forskning. Artikelnamnet är också egen forskning liksom layout med bildval och bildplacering och rubriksättning har stor betydelse för vilken bild som förmedlas. Läsning av källor är också perspektivberoende. En annan sorts egen forskning som man inte kommer ifrån är bakgrundskunskaper: för att kunna läsa en källa behövs avkodningskunskaper. Edaen (diskussion) 10 december 2017 kl. 17.12 (CET)
Den typ av data som diskuteras här (hämtad ur kyrkböcker, men även domar o dyl) har en stor fördel: Den har inte genomgått den risk för kvalitetsdegenerering som följer av att uppgiften noteras, tolkas, refereras och återberättas i flera omgångar. Var är det mest sannolikt att det uppstår fel - nära ursprungshändelsen eller under den följande traderingen som sedan kanske resulterar i en biografisk artikel i ett uppslagsverk, som WP sedan lutar sig mot? Ett födelsedatum, som noterats fel i kyrkboken, blir inte riktigt bara för att det senare publiceras i en biografi. Ett fel blir fel, oavsett var det uppstår. Men sannolikheten att uppgiften är korrekt minskar, ju fler gånger som den refereras. Lindansaren (diskussion) 10 december 2017 kl. 15.27 (CET)
Och Andejons, det är möjligt att min invändning här mest är en fråga om semantik... Men jag vill ändå helt ödmjukt invända mot din beskrivning av målet, när du skriver att "vårt mål är att presentera den etablerade bilden av ett ämne, inte sanningen." Nej - vårt mål är att beskriva sanningen, och ta hjälp av etablerade kunskapskällor för att verifiera beskrivningen av den. Allt annat måste betraktas som någonstans på skalan mellan "bagatellartat misslyckande" och "medveten verklighetsförvrängning". Om "den etablerade bilden" är att Kalle Karlsson föddes den 1 maj - men sanningen (som definieras av när det verkligen skedde) säger att det var den 2 maj - har vi misslyckats. Sådana misslyckanden sker ständigt, och det är möjligt att vi i nästan alla fall får nöja oss med "den etablerade bilden". Men vi kan inte ha det nederlaget som mål. Lindansaren (diskussion) 10 december 2017 kl. 18.23 (CET)
Jag instämmer med andejons! Vårt mål har aldrig varit att skriva sanningen, utan att referera trovärdiga källor. Det är en förutsättning för att bibehålla vårt anseende som uppslagsverk, och det är även vad vår verifierbarhetspolicy i korthet inbegriper. Om t.ex. NE skriver att Kalle Karlsson föddes den 1 maj, är det de som har misslyckats, inte vi. / Reddarn (diskussion) 10 december 2017 kl. 18.51 (CET)
@Reddarn: Jaha, då var det alltså inte bara en fråga om semantik...;) Vi - Wikipedia - har självpåtaget, och med det ansvar som följer av detta, tagit på oss ett ansvar gentemot läsarna; att efter bästa förmåga besvara deras frågor och presentera en kunskap som ligger så nära sanningen som möjligt. Om vi inte strävar efter det sviker vi läsarna. Och det - om något - vore förödande för vår trovärdighet. Vi kan förklara våra eventuella brister (och många av dem är säkert i praktiken oundvikliga), men vi bör inte se dem som oundvikliga och får absolut inte skylla i från oss. Lindansaren (diskussion) 10 december 2017 kl. 19.04 (CET)
En liten reality check.
Tittar vi på internet idag så har Yger tagit upp det tidigare att felaktigheter sprids fort med ett exempel om socknar. När jag kopplar ihop SBL med Wikidata/Wikipedia dyker det upp en hel del avvikelser mellan SBL och Wikipedia.
  1. "ej skriva sanningen" skolan ==> citera alltid SBL och använd det om inget annat finns/hittats
  2. exempel när "ej skriva sanningen" blir lite absurd Lars_Hjortsberg se blog där har Wikipedia artikel skribenten valt Europas konstnärer
    1. "sanningen" hämtas från 1887 Runeberg Europas konstnärer
      1. "sanningen" finns nu på
        1. Runeberg
        2. svenska Wikipedia
        3. engelska Wikipedia
        4. Wikidata Lars Hjortsberg (Q5807838) har importerat sanningen från engelska Wikipedia 00:59, 30 September 2017
        5. SBL 13658 har gjort egna kontroller och funnit annat datum
      2. Kollar vi i kyrkboken tror jag alla är överens om att det är en dag fel se bild
Skall Wikipedia skicka vidare felaktigheten? Skall Wikipedia "kvalitet" märka källor och säga att SBL alltid är bättre?
Tittar vi på Wikidata har dom källäge P1480 för att förklara osäkerhet..och om något är ifrågasatt.. - Salgo60 (diskussion) 10 december 2017 kl. 20.42 (CET)
Vårt mål är den etablerade bilden. Inte sanningen. Om det skulle vara så att Kalle Karlsson har olika födelsedatum i olika källor och vi vill korrigera detta så är det inte som Wikipediaskribenter vi bäst gör det; det finns andra kanaler där sådant hör hemma. I exemplet Hjortsberg ovan hävdas att det vore "absurt" att skriva annat än kyrkboken. Jag hävdar att det vore absurt att använda Wikipedia som någon sorts forskningstidsskrift för att publicera den här typen av korrektioner. Wikipedias uppgift är inte att publicera nya rön.
Återigen: Vi är inte experter. Vi kan inte åberopa någon som helst kompetens inom något av de ämnen vi skriver om (i exemplet ovan saknar i alla fall jag den kompetens som krävs för att tyda handstil från 1700-talet). Det enda sättet för oss att uppnå trovärdighet i det vi skriver är att luta oss mot de som faktiskt är experter. Vi står inte på jättarnas axlar för att se längre än dem; vi står möjligen där för att bättre höra vad de beskriver. Vill man ta reda på sanningen och föra ut den bör man bli forskare eller journalist. Wikipedianens roll är snarare redaktörens.
Edaen framför en mängd aktiviteter som hen hävdar är forskning. Jag hävdar att detta är fel. Att avgränsa ett ämne, välja bildsättning och presentera det är inte något exklusivt för forskning. Här är det snarare redaktionella val; ibland är de inte självklara. I tveksamma fall bör man se till att ha en tydlig källa som redan gjort detta arbete att stödja sig på. Läsning av primär- eller sekundärlitteratur för att producera egen tertiärlitteratur är dock "forskning" endast i grundskolan. I vuxenvärlden liksom på Wikipedia krävs det att man själv befattar sig med primärkällor eller tillför egna tankar om ämnet för att det skall bli forskning.
andejons (diskussion) 10 december 2017 kl. 21.07 (CET)
Andejons, det här är en viktig diskussion, med tanke på att vi numera faktiskt har en så central roll i hela samhällets kunskapsspridning. Jag hoppas fortfarande att vi pratar förbi varandra, men blir lite orolig att så inte är fallet. För mig handlar det inte så mycket om skillnader i de facto-innehåll, utan om vilket ansvar (och vilken målbild) man har som publicist. Det är en skillnad i synsätt som kanske inte spelar så stor roll i vardagen, men som är avgörande i den övergripande synen på vad man - både som producent och konsument - kan förvänta sig av Wikipedia.
Reddarn nämner vår verifierbarhetspolicy. En fotnot eller annan källhänvisning har till uppgift att verifiera att de påståenden som vi publicerar står i överensstämmelse med vad som sägs i källan. Men den informationen har ringa värde om vi inte samtidigt gör det troligt - med till visshet gränsande sannolikhet - att uppgiften är korrekt. Det är inga problem att verifiera att en viss uppgift förekommer och är spridd av tredjehandskällor. Men kravet på verifierbarhet stannar inte vid källan - den ska bara bekräfta att uppgiften är tillräckligt etablerad - utan handlar om sakläget. Det är därför vi t ex värderar källor och de påståenden som de framför, samt förlitar oss på etablerad vetenskap och forskning.
Den redaktionella insatsen kan därför ske på två olika plan. Dels kan man välja att vidarebefordra de uppgifter som man hittar (och nöja sig med det), dels kan man välja att publicera de uppgifter som man som ansvarsfull bidragsgivare/redaktör bedömer har störst sannolikhet att de är korrekta. Det första alternativet innebär att man har en högre toleransnivå för att sprida felaktigheter till läsarna. Det senare innebär att man sätter sanningen som mål (även om det så gott som alltid i praktiken är helt omöjligt att nå det), och ser brister som problem, inte bara som mer eller mindre oundvikbara brister. Lindansaren (diskussion) 10 december 2017 kl. 21.55 (CET)
Vi har haft den här diskussionen förr - allt eftersom världens arkivbestånd blir allt mer tillgängliga online - och jag hade hoppats att vi vid det här laget hade nått konsensus om att det är en väldig skillnad mellan att läsa primärkällor och utifrån dem dra egna slutsatser om olika typer av sammanhang respektive att läsa primärkällor och utifrån dessa hämta enskilda rena sak- och faktauppgifter. Det första är definitivt "egen forskning", det senare - i vart fall i mina ögon - inte alls. Och vad är skillnaden mellan att använda sig av inskannade originalarkivaler (som nu diskuteras) och att använda sig av sedan länge accepterade källor som t ex Sveriges dödbok och Sveriges befolkning, vilka bara är av-/renskrifter av samma originalarkivalier - med den skillnaden att de riskera att innehålla avskrivningsfel? /FredrikT (diskussion) 10 december 2017 kl. 22.11 (CET)
Samhällslig.jpg
Den typen av fel som påvisas på bloggen kan med fördel ändras med hjälp av kyrkoböcker. Vad gäller frågan om den etablerade bilden är Wikipedia en viktig länk och det finns stor risk för källhänvisning i cirkel. Vi kan ta den här bilden igen. Ursprunget är ett feltryck i en SOU. Susning och Wikipedia har antagligen bidragit till spridningen (baserat på skillnader som finns mellan SOU:ns och Wikipedias/Susnings text. Alltså, omskyfflandet av källor kan gå från Wikipedia –> akademisk publikation –> Wikipedia. För att komma ur den rundgången behöver man kunna kontrollera "genealogin" och ursprungskällor och ägna sig åt vanlig källkritik. Det här är ett klockrent fall där "originalforskning" slår normalt trovärdiga källor som SOU:n och senare akademiska publikationer. Citatet får nog anses ha hört till den etablerade bilden. Edaen (diskussion) 10 december 2017 kl. 22.19 (CET)
Detta är komplicerat. Jag anser egentligen inte att skribenter på Wikipedia skall gå till originalkällorna och tyda dem själva. Det är en uppgift för forskare, akademiska eller släktforskare. Samtidigt är det givetvis inte önskvärt att man lägger in en uppgift som man på goda grunder misstänker vara felaktig, enbart därför att ingen tidigare upptäckt vad som står i en primärkälla. Nu ser jag inte ett felaktigt dödsdatum som något större problem i en encyklopedisk artikel. Problematisering av dylika hör hemma i andra sammanhang. Jag vill inte förbjuda att man rådfrågar kyrkoböckerna, men jag vill inte heller att det skall betraktas som ett krav att kontrollera i dem. Överensstämmer deras uppgifter med dem som är spridda i litteraturen behöver det inte ens anges i artikeln att de konsulterats. Vi bör inte överlasta våra artiklar med onödigt utförliga källförteckningar. Tostarpadius (diskussion) 10 december 2017 kl. 22.59 (CET)
Jag tycker ju inte att användande av kyrkböcker är oproblematiskt. Dels kan prästen faktiskt ha skrivit fel. Som sagt är det inget jätteproblem om ett datum blir fel, men om en biografi noga studerat privata anteckningar och dokument för att fastställa att kyrkböckerna faktiskt har fel, skall den forskningen då underkännas med hänvisning till kyrkböckerna? Sedan är det ju så att kyrkböcker sällan är några otvetydiga källor. En dopbok innehåller anteckningar om att ett barn med ett visst namn döpts. Vanligen anges föräldrarna, ibland bara fadern, dopvittnen och ofta även födelsedatum och platsen där föräldrarna bor. Men uppgiften kan knappast säkerställas gå att identifiera med en viss person utan ytterligare källor. Skillnaden mot Sveriges dödbok är att det där går att söka alla med likalydande namn. De får man inte fram i kyrkboken. Nu är inte Sveriges dödbok eller Sveriges befolkning helt oproblematiska att använda heller men problemen med - om vi nu börjar med det - dop- och begravningsböcker är större. Börjar vi sedan använda husförhörslängder (särskilt före modellhushörhörslängderna i slutet av 1700-talet eller domböcker glider vi snabbt från principen om ingen originalforskning. Jag tror att det kommer att bli mycket svårt att hålla egna tolkningar borta från artiklarna.FBQ (diskussion) 11 december 2017 kl. 00.56 (CET)
>>Som sagt är det inget jätteproblem om ett datum blir fel
Jag håller inte med trovärdigheten skadas vilket drabbar hela Wikipedia och dess roll att vara ett uppslagsverk....
Varje fel skadar Wikipedias trovärdighet oberoende om det är en medicinsk artikel eller en sällan läst personbiografi.... tendensen med "Fake news" den senaste tiden gör att frågan fått ett helt annat fokus
En läsare av en Wikipedia artikel skall veta att
  • vi gjort det bästa vi kan
  • varifrån vi hämtat uppgiften
  • "kvaliten" på den källa vi hämtat uppgiften från
  • att inga ändringar gjorts i Wikipedia som avviker från den trovärdiga källan...
- Salgo60 (diskussion) 11 december 2017 kl. 12.06 (CET)
Och det bästa vi kan göra är inte att gå till primärkällor, utan att hitta så auktoritativa sekundärkällor som möjligt. När det handlar om födelsedatum må det vara skit samma, men om det nu vore en helt annan typ av artikel: skulle du vara nöjd med en artikel där Wikipediaskribenterna själva tolkat klimatdata för att skriva om global uppvärmning? Att de presenterade egna översättningar av gamla texter, eftersom de menar att de gamla är fel, och bara hänvisade till källtexten? Att de gjorde egna härledningar av matematiska resultat? Just nu spärras allt sådant effektivt av regeln om att inte komma med egna tolkningar av källor utan att förlita sig på experter. Att sedan experterna ibland har fel bör åtgärdas genom kommunikation med dem, inte genom att man själv skriver något annat på en internetsida utan egen trovärdighet. Den mest trovärdiga källan i det anförda exemplet ovan är SBL, sedan "Europas konstnärer", sedan någon Wikipedians tolkning av en kyrkbok.
andejons (diskussion) 11 december 2017 kl. 13.36 (CET)
Andejons Baserat på Forum för levande historias lärarhandledning Omänskligt, sidan 48, skriven av Ola Larsmo, vilken partitillhörighet hade Georg Bissmark? Edaen (diskussion) 11 december 2017 kl. 14.57 (CET)
Jag vet inte vad argumentet skall visa på, men han beskrivs såväl som "högerman" som "representant för SNF", vilket dock inte är en direkt motsägelse. Lösningen på problemet torde dock inte vara att beställa upp gamla medlemsmatriklar utan att vända sig till en källa som faktiskt har Bissmark som sitt ämne och inte bara nämner honom i förbifarten. Om man får tro Maciej Zaremba så är det knappast partibeteckningen som är det största problemet i sammanhanget [2]; det verkar inte helt otroligt att Larsmo har tagit fel på person snarare än på parti. Om det är lösningen skulle alltså ett försök att gå till primärkällor för att få reda på partibeteckningen ha gjort att man silat mygg och svalt kameler. Oavsett vad sanningen är bör den första åtgärden vara att påpeka problemet för Forum för levande historia.
andejons (diskussion) 11 december 2017 kl. 15.35 (CET)
(Med anledning av att du använder en usel källa.) Det får man inte. Zarembas och Runcis framställningar är tendentiösa. Bissmarks motion var gissningsvis skriven av Nils von Hofsten. Faran med 1934 års lag var att den genom att lämna avgörandet i läkarnas händer för rättskapabla riskerade att öppna för en utveckling där sterilisering blev en ordinär preventivmetod.
  • "Om lagförslaget antages, utan att bestämmelser rörande sterilisering av rättskapabla personer utfärdas, blir konsekvensen ofrånkomligen den, att sterilisering av personer, som på detta bekväma, ofarliga och fullt effektiva sätt önska förebygga barnalstring, praktiskt taget alltid kan anses juridiskt tillåten; risken för rättslig påföljd i tvivelaktiga fall bleve i alla händelser ytterst ringa." (Nils von Hofsten, Det nya förslaget till steriliseringslag, SvD 12/9 1933)
  • "Därutöver beslöt emellertid riksdagen, i anledning bland annat av en av herr Bissmark (h) väckt motion (I: 306), att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag, på vad sätt regler i lag skulle fastställas beträffande frivillig sterilisering av rättskapabla personer." (Sociala meddelanden, 1934, 7–12)
  • "I den mån jag genom att ha tagit initiativet till lagen och verksamt bidragit till dess utformning bär jag med glädje ansvaret." (Nils von Hofsten i Svenska läkartidningen citerad i SvD 22/10 1946)
Zaremba ser alltså ut att vända vad som handlade om att förbjuda friska människor från att sterilisera sig av egen fri vilja och i eget intresse till att handla om att tvinga människor till sterilisering. Larsmo har nog feltolkat Mattias Tydéns avhandling. Tydén använder riksdagsgrupper och ger Bissmark partibeteckningen (n). Jag vet inte om det är standard, samtida litteratur och press skrev Bissmark (h). Tydén har en något underlig förklaring till högerns uppdelning på riksdagsgrupper.
Vad jag menar är att självklart får man rätta felaktigheter mot samtida källor. Även att man måste få använda samtida källor för enkla faktauppgifter. Edaen (diskussion) 11 december 2017 kl. 15.44 (CET)
Jaha, så hamnade vi då i en debatt om något helt annat. Fint urspårat. Jag vidhåller: oavsett vad problemet är så är det i första hand hos Forum för levande historia du bör försöka få det rättat. Inte på Wikipedia.
andejons (diskussion) 11 december 2017 kl. 17.04 (CET)
Som sagt. Källor måste granskas. Enkla faktauppgifter klarar vi av på egen hand, från t. ex. kyrkoböcker, matriklar mm. Även när det gäller mer avancerade saker måste källkritik användas. Säg vid artiklar om klimatfrågan. Det finns nominellt trovärdiga källor för motsatta påståenden. Ofta måste vi avgöra vad som är trovärdigt och det innefattar en slags egen forskning. Edaen (diskussion) 11 december 2017 kl. 17.07 (CET)
Nej, Andejons, problemet i Edaens hypotetiska exempel skulle faktiskt i första hand vara just Wikipedias (och våra läsares). För om Wikipedia levererar felaktiga påståenden, oavsett vilka grunder vi har för det, så är det också WP, inte den bristfälliga källan, som "lurar" sina läsare. Allt måste läsas med källkritiska ögon, och vi måste väga de olika möjliga källornas trovärdighet i varje enskilt fall. Därför - rent principiellt: Vad är bäst, att vi använder tillgängliga korrekta källor (i ovanstående exempel t ex ett riksdagsprotokoll) eller sammanfattande och tolkade tredje-, fjärde- eller tiondehandskällor? Är det bättre att våra läsare får ta del av en bearbetad och verifierad men missuppfattad beskrivning, eller att vi redovisar ett lika verifierat korrekt sakläge? Jag tror (hoppas) att jag vet vad de flesta wikipedianer svarar. Men är det då inte också det "sanna", korrekta och sakliga som bör vara vårt mål? --Lindansaren (diskussion) 11 december 2017 kl. 17.26 (Signering gjord i efterhand)
Förmodligen vill vi alla nå ungefär samma mål. Problemet är att vi inte nödvändigtvis är överens om vad som i längden är säkrast. andejons argument att vi inbjuder till ännu fler feltolkningar och misstag genom att vända oss till protokoll och dylikt är ju inte orimligt. /Julle (disk.) 11 december 2017 kl. 17.31 (CET)

Jag är som bidragsgivare besatt av att redovisa korrekta uppgifter (som Lindansaren också skriver). För socknar använde jag 2-3 sekundära källor men det dök ändå upp fel, Nad var där oerhört viktig för att få fram mer info och sedan leta efter fler källor som anger det riktiga datat. För tingsrätter hade jag två enormt tunga källor en akademisk avhandling om hur och när de blev till och Svensk författningssamling som kungjorde beslut om alla ansvarsändringar. Det var ändå fel, några annonserade ändringar genomfördes aldrig i praktiken, och där vad NAD enormt viktigt som komplement i den fallen, I några fall hade där arkivarien gjort en sammnanställning, i andra fall fick jag föra in de olika muppgifterna och problemtiser datum. Men att bara ta sekundärkällorna kan jag inte acceptera, men tar med primärkällor mer för att följa upp/kontrollera än "i stället" för sekunderkällor. Exempel Sollentuna tingsrätt.Yger (diskussion) 11 december 2017 kl. 17.48 (CET)

Ja, Julle, det säkraste är, emå i alla fall, att vara källkritisk och både se riskerna med å ena sidan felläsningar i originaltexter, och å andra sidan den uppluckring av kvalitén som riskerar att följa av att något återberättas i flera, ibland cirkulära, led. Vad jag menar – och det blir nog det sista jag anför i denna diskussion – är att om vi inte har som mål att redovisa ett korrekt sakläge (här kallat "sanningen"), utan nöjer oss med de möjligen missuppfattade referaten, så sätter vi våra interna metoder och arbetssätt före vår grundläggade uppgift – att leverera kunskap i form av sanningen, och inte bara nöja oss med (som andejons beskrev det högre upp i tråden) den "etablerade bilden av ett ämne". Det är i alla fall det som våra läsare borde kunna förvänta sig att vi strävar efter. EOD Lindansaren (diskussion) 11 december 2017 kl. 18.12 (CET)
Jag förstår Lindansarens inställning att vi bör presentera vad vi vet om ett ämne och inte nöja oss med den etablerade bilden. Men Andejons hållning är den som hittills varit gällande och jag anser att den även framgent bör vara det. Detta är inte rätta platsen att presentera nyheter inom forskningen. Däremot kan vi givetvis, i första hand i noter och på diskussionssidan, presentera skiljaktiga uppgifter inom litteraturen. Att gå till primära källor för att få hjälp med att bedöma rimligheten måste vara tillåtet, men det är bättre att publicera upptäckter på andra håll. Tostarpadius (diskussion) 11 december 2017 kl. 21.23 (CET)

Riksarkivet länkad öppen data workshop feb/mars[redigera | redigera wikitext]

För den intresserade så kommer i feb/mars Riksarkivet bjuda in till en workshop om framtiden och länkad data se tweet

Tycker diskussionen ovan var bra och tydlig

  • Wikipedia skall ha korrekta uppgifter
  • Trovärdighet är viktigt och uppnås genom att Wikipedia bygger sina artiklar på auktoritativa sekundärkällor
  • Om primärkällor skall refereras är tveksamt. Bättre är om vi får e.g. Riksarkivet SBL att redovisa sin forskning bättre med primärkällor tydligt angivna med ev. länkar till kyrkböcker... även
    • idag följer SBL i princip samma modell som dom hade 1919 och redovisar källor som en klump i slutet och är inte alls anpassade för länkad öppen data

Jag ställde frågan i Berlin på d:Wikidata:WikidataCon_2017 Wikidata 5 år "State of the Project" hur vi skall öka trovärdigheten och pekade då att vi borde skapa ett "ekosystem" där kvalitetskällor typ SBL ingår som Wikidata kopplar sig mot och regelbundet stämmer av att Wikidata och SBL har "samma fakta" (avvikelser dokumenteras) se svar vid 42 min

Min vision tycker jag överensstämmer med diskussionen ovan och bygger på "TRUST" dvs. att läsaren i Wikipedia skall

  • se att Wikipedia hämtar sitt fakta från en auktoritativ källa e.g. SBL
  • att det finns en länk till källan som läsaren själv kan kontrollera faktat med
  • att det blir en varning eller en avvikelseförklaring om Wikidata och den auktoritativa källan avviker från varandra som är synlig i Wikipedia
  • att användaren enkelt kan förstår kvaliten på den auktoritativ källa e.g. SBL har en heltidsanställd redaktion som faktakollar resultatet och så lång som möjligt använder primärkällor ... ny forskning genomförd av kvalificerade experter från olika fält presenteras i artiklarna

Vi kan redan idag enkelt ta fram artiklar som är kandidater att ses över eftersom det verkar sakna koppling till SBL gjort på korrekt sätt eller artikel saknas

Enklaste sättet att ge Wikipedia läsaren en direkt feedback är enligt mig en lösning som dagens Mall:Faktamall_biografi_WD där Wikipedia -> Wikidata -> SBL -> primärkälla

  • För att denna vision skall fungera
    • SBL bör förbättra sin struktur så en person har EN ingång med relevant data kopplat till den primärkälla de använt.... ex. kyrkböcker...
      • Se om SBL Även dessa uppgifter tas fram ur primärkällor....
    • SBL inför någon typ av versionshantering så ändringar blir spårbara för läsaren - fel finns men få
    • grundläggande information som vilken kalender ett datum använder finns i maskinläsbar form
    • gärna mer semantisk information (kan snart hämtas från Wikidata exempel förälder/barn, födelseort med same as Wikidata...)
    • Wikidata -> SBL kontrolleras regelbundet.... och avvikelser loggas/kommenteras

- Salgo60 (diskussion) 12 december 2017 kl. 13.34 (CET)

Jag tycker väl här att det är värt att inte binda upp oss för mycket kring SBL. Ja, SBL är ett förhållandevis auktoritativt verk när det gäller biografier över svenskar. Men i många fall finns andra mer fördjupade studier som är bättre källor. De äldsta delarna är som sagt från 1919 - vad gäller de äldsta delarna finns en hel del som är föråldrat. Vad gäller SBL:s redaktion så arbetar de vad jag vet bara på att fortsätta verket. Man är ju för närvarande på S. Finns det avskikt att börja om och publicera uppdaterade band när man väl är klar och kommit fram till Ö? Jag antar att det i så fall kommer att kräva extra anslag, tror också att det kommer att ta några decennier innan man är där. Att gå igenom de gamla biografierna från 1920-talet och kontrollera källorna skulle innebära mycket jobb för RA - nästan lika mycket som att skriva nya biografier - finns det verkligen anslag i deras budget för ett sådant arbete? Men visst, man kunde ju kanske önska att de skulle ändra processen för de nya delar de publicerar. FBQ (diskussion) 12 december 2017 kl. 19.44 (CET)
Sedan går det väl absolut att söka efter skillnader mellan exempelvis SBL och wikidata för att därigenom upptäcka fel, men det gäller ju då att inte ta för givet att det alltid är SBL som har rätt.FBQ (diskussion) 13 december 2017 kl. 00.18 (CET)

Riksarkivet SBL skall en Wikipedia artikel alltid använda den - hur är kvalitén?[redigera | redigera wikitext]

Lyfter ut FBQ fråga.

Jag skapade Wikidata Propertyn P3217 - SBL 2016 sep och har sedan dess ställt samma fråga till princip "alla" historiker jag träffat och har även själv försökt skapa mig en uppfattning och min mycket subjektiva bild är

  • kvalité
    • mycket hög
      • en universitetslärare i historia tittade konstigt på mig då jag undrade om det var bra kvalitet. Kom studenterna till henne och inte hade kollat I SBL var det bara att gå hem och göra om
      • det är enorma resurser som plöjts in i detta. Idag uppfattar jag att det finns en heltidsanställd redaktion på +4 personer och dom lägger ut jobb på betalda skribenter ung +50 stycken ==> ett överslag 100 år * +4 personer * +50 personer ==> gissar en bra bit över 100 miljoner Skr har lagts på detta 100 åriga projekt som mest dokumenterar gubbar från Stockholm ;-)
      • var igår på adventsglögg och pratade med en museiman som skrivit en artikel för SBL och processen var enormt uppstyrd och kvalitetsfokuserad
        • redaktionen har sammanställt saker övertiden som dom har i kartotek (se video) som ges till den som skall skriva
        • han skrev sin artikel och fakta kollade
        • redaktionen faktagranskar det han skrivit och gör om artikeln helt enligt "SBL formatet" (dvs. den "oläsliga" ingressen med alla förkortningar och alla källor på slutet ;-)
  • sättet att redovisa på web och papper
    • för att vara så högkvalitativ forskning plus att Riksarkivet har regeringens uppdrag för öppen data så känns SBL som websidan som något "Gud glömde"
      • mitt intryck är web:en är en scannad version av det som trycks på papper dvs. elektroniskt tryckunderlag skickas till tryckeriet som sedan scannas och för in nya fel....
      • all forskning/källor som används redovisas modell 1919 i en klump på slutet dvs. en läsare av Wikipedia som hittar ett födelsedatum och har en referens till SBL för källa får inte reda på vilken primär källa dom använt
      • datum redovisas utan att ange kalender...
      • web:en är inte "maskinläsbar"
      • relationer fader -> son finns ofta inte medans en inte intelligent maskinläsbar länk kan finnas son --> far
      • om jag fattar rätt är SBL en auktoritet som kan skapa VIAF nummer men inga VIAF nummer anges på artiklarna ( det har däremot Wikidata +4600 VIAF nummer se blog)
      • ingen versionshantering finns utan det bara ändras i sidan ej transparent för läsaren...
  • rätta fel
    • jag har hittat enormt få fel och de små fel jag hittat har rättats direkt. Hade även en fråga varför dom presenterade namnet på ett visst sätt och fick ett svar som visar hur noggrant dom jobbar men även hur dåligt saker och ting presenteras på web:en....
  • skall alla Wikipedia artiklar ha koppling till SBL
    • jag tycker det eftersom dom har den kvalite dom har
    • även om Wikipedia inte redovisar SBL som källa i Wikipedia artikeln så skall vi åtminstone försöka skapa en infrastruktur som jmf datat i Wikidata med SBL och har kontroll på avvikelser
  • SBL <-> Wikipedia
    • med den spridning Wikipedia har så bör det ligga i SBLs intresse att vara en "del" av det "ekosystem" jag pratade om innan och inta den auktoritetsroll vi tillskriver dom..... med hopp om att SBL även fokuserar på att publisera elektroniskt på ett intelligent sätt
- Salgo60 (diskussion) 13 december 2017 kl. 12.39 (CET)

Riksarkivet SBL <-> Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Tittar vi på kopplingen SBL <-> Wikidata så är mitt svar JA det skall alltid finnas. Håller just nu på att koppla in en annan extern koppling till Levande musik arv Property:P4607 see blog. Wikidata blir en "hub" med kopplingar VIAF, LIBRIS, SBL, Levande musik arv....

- Salgo60 (diskussion) 13 december 2017 kl. 12.39 (CET)

Skapa fältet kategorier[redigera | redigera wikitext]

Lyckas inte skapa fältet kategorier på det sätt som på andra sidor. Hittar inget hjälpavsnitt. Hur hittar jag en tabell att infoga och lägga in kategorierna i? mvh, TheRealMrBliss